Alkoholberoende/ se

avhengig av alkohol

Vissa som dricker alkohol utvecklar ett beroende och det kan då vara svårt att sluta dricka. Att inte kunna kontrollera sitt drickande ger negativa konsekvenser både för hälsan och för nära relationer. Det finns bra metoder för att lyckas ändra på sitt beteende.

Vad är alkoholberoende?

Att vara beroende av alkohol kallas inom vården för att ha alkoholberoendesyndrom. Det innebär att du inte kan kontrollera ditt drickande. Du kanske känner begär efter alkohol och har svårt att sluta dricka när du börjat. Vissa mår fysiskt dåligt när de inte dricker och ofta går drickandet ut över resten av livet, när det prioriteras över annat som är viktigt.

Alkoholberoendesyndrom kallades tidigare för alkoholism, och den som är beroende av alkohol kallas ibland för en alkoholist.

Orsak till alkoholberoende

Risken att utveckla ett alkoholberoende påverkas av olika saker, till exempel hur du mår och hur du har det omkring dig, men också av ärftlighet. Svårigheter i din livssituation, såsom en skilsmässa eller separation, kan utlösa ett alkoholberoende. Det är också lättare att utveckla ett beroende om alkohol är lätt att få tag på.

Hur mycket du behöver dricka eller hur länge du måste ha druckit för att utveckla ett beroende går inte att svara på, det är olika från person till person.

Alkohol - riskbruk

Riskbruk är ett ord som används när någon dricker så mycket eller så ofta att det innebär en ökad risk för att få negativa konsekvenser fysiskt, psykiskt eller socialt. Ungefär var tionde person i den svenska befolkningen dricker så mycket att det klassas som ett riskbruk.

Gränsen för ett riskabelt bruk sätts lite olika i olika sammanhang. Inom vården i Stockholm rekommenderas att hålla sig till under tio standardglas i veckan och mindre än fyra glas per tillfälle för att ha en lågriskkonsumtion. Den gränsen är samma för kvinnor och män. De poängterar att det finns en ökad risk med ökad konsumtion och att det inte finns en helt säker gräns.

En annan gränsdragning som ofta används är att det blir riskabelt om:

en man dricker mer än 14 standardglad per vecka, eller mer än 5 standardglas vid samma tillfälle.
en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka, eller mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle.

Som standardglas räknas allt som innehåller cirka 12 g alkohol, det vill säga:

1 glas rött eller vitt vin (10-15 cl)
4 cl starksprit, till exempel vodka eller whisky
En flaska (33 cl) starköl
En folköl eller cider (50 cl)

En flaska vin innehåller 6 standardglas, och en flaska sprit på 70 cl innehåller 18 standardglas.

Oavsett vilken gränsdragning som görs är det tydligt att ju mindre alkohol desto bättre för kroppen.

Graviditet och alkoholberoende

Om du är gravid och är alkoholberoende är det viktigt att du slutar dricka, eftersom fostret kan få bestående skador.

Symtom på alkoholberoende

Det är vanligt att förneka sina alkoholproblem och dölja sitt drickande för andra. Om du känner igen dig i tre eller fler av följande påstående, är du sannolikt alkoholberoende:

Att du ofta känner ett starkt sug efter alkohol.
Att det är svårt att dricka lagom, du har svårt att sluta dricka när du börjat.
Att du har försökt dricka mindre, men misslyckats.
Att du utvecklat tolerans, tål mer alkohol, och därför måste dricka mer för att få samma effekt.
Att du inte kan låta bli att dricka, även när det går ut över annat som är viktigt för dig.
Att du får abstinens om du inte dricker, till exempel mår illa, skakar, får ångest och har svårt att sova.

Kroppsliga sjukdomar på grund av långvarigt alkoholberoende

Stora mängder alkohol under lång tid kan orsaka många olika skador och sjukdomar i kroppen, såsom:

högt blodtryck
hjärtsjukdomar
cancer
leversjukdomar
hudsjukdomar
nervskador
bukspottkörtelsjukdomar
psykiska sjukdomar

Fettlever

Levern är det organ i kroppen som bryter ner alkohol. Levern klarar av att hantera alkohol, men inte hur mycket som helst. Att dricka mer än den rekommenderade mängden av alkohol gör att levern tar skada. En leversjukdom som kan uppstå av alkohol är fettlever. Det är ett tillstånd som hänger samman med kroppsvikt, nivå av blodfetter och alkohol. När levern inte klarar att bryta ner antingen alkohol eller näringsämnen på ett bra sätt lagras det som fett i levercellerna. Nästan alla som dricker mer alkohol än de borde utvecklar fettlever.

Hepatit

Hepatit innebär att levern är inflammerad, vilket är skadligt för levercellerna och ger ärrbildning i leverm, så kallad fibros.

Skrumplever

Mycket ärrvävnad i levern gör till sist att den skrumpnar och slutar fungera, ett tillstånd som kallas skrumplever eller cirros.

Alkoholdemens

Alkoholdemens är ett tillstånd där den drabbade får problem med korttidsminnet och avtrubbas på ett liknande sätt som vid åldersdemens. Den som drabbats av alkoholdemens visar ofta gradvis mindre omsorg om andra i sin närhet och blir alltmer självisk. Det är också vanligt att bli mindre noga med sig själv, skylla allt på sin omgivning och inte själv ta ansvar.

Abstinensbesvär

Om du druckit mycket en period och sedan slutar kan du få abstinens. Symtom på abstinens kan vara att du

känner dig orolig
får ångest
blir skakig
blir svettig
blir illamående
får hjärtklappning
får högt blodtryck
får minskad aptit
har svårt att sova

Bra att veta om abstinens:

Abstinensen går normalt över efter ungefär en vecka.
Om abstinensen är besvärlig kan du få hjälp av vården, med läkemedel som mildrar besvären och förebygger allvarliga abstinenssymtom.
Det är alltid bättre att sluta dricka än att fortsätta, även om abstinensen är besvärlig.

Om du har druckit stora mängder alkohol under lång tid och sedan tvärt slutar kan du få allvarlig abstinens:

Alkoholepilepsi är krampanfall som beror på abstinens från alkohol.
Delirium tremens, eller "dille", är ett livshotande tillstånd i form av bland annat ihållande epileptiska kramper som kan uppstå efter långvarigt alkoholberoende.

Symtom på delirium tremens är:

att du får feber
att din puls ökar
att du känner dig ostadig
att du känner dig skakig
att du svettas
att du blir förvirrad
att du drabbas av hallucinationer
att du får minnesförlust
att du får problem med din syn

Vad kan jag göra själv?

Det första steget om du dricker för mycket och för ofta är att du bestämmer dig för att du vill ändra på dina alkoholvanor. Genom att ändra dina vanor är det möjligt att komma ut ur ett riskbruk eller beroende utan behandling:

Fundera över dina alkoholvanor, till exempel hur ofta du dricker, vad som händer när du dricker, om andra kommenterat ditt drickande och hur drickandet påverkar ditt liv. Skriv gärna ner vad du kommer fram till.
När du själv blivit medveten om ditt problem har du redan kommit en bra bit på vägen.
Fundera på hur du skulle vilja att ditt liv var. Hur du vill må, vad du vill göra och vad du vill använda din tid och dina pengar till.
Bestäm dig sedan för att förändra ditt drickande.

När du bestämt dig för att förändra ditt drickande finns det flera saker du kan göra:

Börja med en nykter period. Det kan därefter vara lättare att förändra dina vanor.
Sätt upp mål och bestäm i förväg hur mycket du får dricka vid exempelvis ett visst tillfälle eller per vecka.
Skriv ner vad och när du dricker, så att du lätt kan följa dina framsteg och ta kontroll över situationen.
Fundera på vilka situationer och vilket umgänge som gör det svårare för dig att kontrollera ditt drickande och om du kan ändra på detta?
Tänk i förväg igenom vilka alternativ du har till att dricka alkohol och ha en plan. Vad kan du dricka istället?
Stöd från närstående är ofta en viktig del för att klara av att ändra dina alkoholvanor. Berätta att du vill dricka mindre eller inte alls och be om hjälp.

Det är också bra att tänka på följande:

Om du får återfall, försök att snabbt komma tillbaka till dina nyktra vanor. Försök också att lära dig av vad som hände så att du kan undvika risker i framtiden.
Försök att undvika tobak. Det kan vara svårare att kontrollera hur mycket du dricker om du röker eller snusar, eftersom nikotin ökar suget efter alkohol.

Frågor och svar om alkoholberoendesyndrom

Några frågor och svar kring alkoholberoende.

Vad kan jag som anhörig göra vid alkoholism?

Som närstående anhörig är det vanligt att ta på sig ett stort ansvar. Du kan hjälpa och stötta, men den som är alkoholberoende är själv ansvarig för att förändra sitt beteende och söka hjälp om det behövs.

Det finns föreningar för anhöriga till alkoholberoende, där du kan få stöd och rådgivning. Du kan också kontakta vården för att få råd om vad du kan göra.

Vad är alkoholism?

Alkoholism är ett annat namn för alkoholberoende och innebär att inte kunna kontrollera sitt drickande.

Avhengig av alkohol no.

Noen som drikker alkohol utvikler en avhengighet og det kan da være vanskelig å slutte å drikke. Å ikke kunne kontrollere drikkingen har negative konsekvenser både for helsen og for nære relasjoner. Det finnes gode metoder for å lykkes med å endre sin atferd.

Hva er alkoholavhengighet?

Å være avhengig av alkohol er kjent i helsevesenet som å ha alkoholavhengighetssyndrom. Dette betyr at du ikke kan kontrollere drikkingen din. Du kan føle sug etter alkohol og synes det er vanskelig å slutte å drikke når du først har begynt. Noen føler seg fysisk uvel når de ikke drikker og ofte smitter drikkingen over i resten av livet, når det prioriteres over andre viktige ting.

Alkoholavhengighetssyndrom ble tidligere kalt alkoholisme, og personen som er avhengig av alkohol kalles noen ganger alkoholiker.

Årsak til alkoholavhengighet

Risikoen for å utvikle en alkoholavhengighet påvirkes av ulike ting, for eksempel hvordan du har det og hvordan du er rundt deg, men også av arv. Vansker i livssituasjonen din, som skilsmisse eller separasjon, kan utløse en alkoholavhengighet. Det er også lettere å utvikle en avhengighet hvis alkohol er lett tilgjengelig.

Hvor mye du trenger å drikke eller hvor lenge du må ha drukket for å utvikle en avhengighet kan ikke besvares, det er forskjellig fra person til person.

Alkohol - risikabel bruk

Risikobruk er et ord som brukes når noen drikker så mye eller så ofte at det betyr økt risiko for å få negative konsekvenser fysisk, psykisk eller sosialt. Omtrent hver tiende person i den svenske befolkningen drikker så mye at det er klassifisert som en risikabel vane.

Grensen for risikobruk settes litt forskjellig i ulike sammenhenger. I helsevesenet i Stockholm anbefales det å holde seg til mindre enn ti standardglass i uken og mindre enn fire glass per anledning for å ha et lavrisikoforbruk. Den grensen er den samme for kvinner og menn. De påpeker at det er økt risiko ved økt forbruk og at det ikke er noen helt sikker grense.

En annen grenselinje som ofte brukes er at det blir risikabelt hvis:

en mann drikker mer enn 14 standardglass per uke, eller mer enn 5 standardglass ved samme anledning.

en kvinne drikker mer enn 9 standardglass per uke, eller mer enn 4 standardglass ved en anledning.

Et standardglass er alt som inneholder rundt 12 g alkohol, dvs.:

1 glass rød- eller hvitvin (10-15 cl)

4 cl brennevin, for eksempel vodka eller whisky

En flaske (33 cl) sterkøl

En lokal øl eller cider (50 cl)

En flaske vin inneholder 6 standardglass, og en flaske brennevin på 70 cl inneholder 18 standardglass.

Uansett hvilken grense som trekkes, er det klart at jo mindre alkohol, jo bedre for kroppen.

Graviditet og alkoholavhengighet

Hvis du er gravid og avhengig av alkohol, er det viktig at du slutter å drikke, da fosteret kan få varige skader.

Symptomer på alkoholavhengighet

Det er vanlig å fornekte sine alkoholproblemer og skjule drikkingen for andre. Hvis du kjenner deg igjen i tre eller flere av følgende utsagn, er du sannsynligvis avhengig av alkohol:

At man ofte kjenner på et sterkt alkohollyst.

At det er vanskelig å drikke med måte, synes du det er vanskelig å slutte å drikke når du først har begynt.

At du har prøvd å drikke mindre, men mislyktes.

At du utviklet toleranse, tåler mer alkohol, og derfor må drikke mer for å få samme effekt.

At du ikke kan slutte å drikke, selv når det går på bekostning av andre ting som er viktige for deg.

At man får abstinenser hvis man ikke drikker, for eksempel blir kvalm, skjelven, får angst og har problemer med å sove.

Kroppssykdommer på grunn av langvarig alkoholavhengighet.

Store mengder alkohol over lang tid kan forårsake mange ulike skader og sykdommer i kroppen, som:

Hypertensjon

hjertesykdommer

kreft

leversykdommer

hudsykdommer

nerveskade

bukspyttkjertelsykdommer

mentalt syk

Fettlever

Leveren er organet i kroppen som bryter ned alkohol. Leveren tåler alkohol, men ikke hvilken som helst mengde. Å drikke mer enn anbefalt mengde alkohol forårsaker leverskader. En leversykdom som kan oppstå fra alkohol er fettlever. Det er en tilstand relatert til kroppsvekt, nivå av blodfett og alkohol. Når leveren ikke klarer å bryte ned verken alkohol eller næringsstoffer på en god måte, lagres den som fett i levercellene. Nesten alle som drikker mer alkohol enn de burde utvikle fettlever.

Hepatitt

Hepatitt betyr at leveren er betent, noe som er skadelig for levercellene og gir arrdannelse i leveren, såkalt fibrose.

Skrumplever i leveren

Mye arrvev i leveren får til slutt den til å krympe og slutte å virke, en tilstand som kalles skrumplever eller skrumplever.

Alkoholdemens

Alkoholisk demens er en tilstand hvor den lidende har problemer med korttidshukommelsen og sløves på lignende måte som senil demens. De som rammes av alkoholisk demens viser ofte gradvis mindre bekymring for andre i deres nærhet og blir stadig mer egoistiske. Det er også vanlig å bli mindre forsiktig med seg selv, skylde alt på omgivelsene og ikke ta ansvar selv.

Abstinenssymptomer

Hvis du drakk mye i en periode og deretter slutter, kan du oppleve abstinenser. Symptomer på tilbaketrekning kan være at du

føler seg engstelig

få angst

blir skjelven

blir svett

Bli kvalm

få hjertebank

få høyt blodtrykk

har nedsatt appetitt

har problemer med å sove

Godt å vite om abstinens:

Abstinensen avtar normalt etter omtrent en uke.

Hvis abstinens er vanskelig kan du få hjelp av helsevesenet, med medisiner som lindrer ubehaget og forebygger alvorlige abstinenssymptomer.

Det er alltid bedre å slutte å drikke enn å fortsette, selv om abstinens er vanskelig.

Hvis du har drukket store mengder alkohol i lang tid og deretter plutselig slutter, kan du oppleve alvorlig abstinens:

Alkoholisk epilepsi er et krampeanfall forårsaket av abstinens fra alkohol.

Delirium tremens, eller «galskap», er en livstruende tilstand i form av blant annet vedvarende epileptiske kramper som kan oppstå etter langvarig alkoholavhengighet.

Symptomer på delirium tremens er:

at du får feber

at pulsen øker

at du føler deg ustabil

at du føler deg skjelven

at du svetter

at du blir forvirret

at du lider av hallusinasjoner

at du får hukommelsestap

at du har problemer med synet

Hva kan jeg gjøre selv?

Det første trinnet hvis du drikker for mye og for ofte er å bestemme deg for at du vil endre drikkevanene dine. Ved å endre vanene dine er det mulig å komme ut av en høyrisikovane eller avhengighet uten behandling:

Tenk på drikkevanene dine, for eksempel hvor ofte du drikker, hva som skjer når du drikker, om andre har kommentert drikkingen din og hvordan drikking påvirker livet ditt. Skriv gjerne ned hva du finner på.

Når du selv blir klar over problemet ditt, har du allerede kommet langt.

Tenk på hvordan du vil at livet ditt skal være. Hvordan du vil ha det, hva du vil gjøre og hva du vil bruke tiden og pengene til.

Bestem deg deretter for å endre drikkingen.

Når du har bestemt deg for å endre drikkingen din, er det flere ting du kan gjøre:

Start med en edru periode. Da kan det være lettere å endre vanene.

Sett deg mål og bestem på forhånd hvor mye du kan drikke ved for eksempel en bestemt anledning eller per uke.

Skriv ned hva og når du drikker, slik at du enkelt kan spore fremgangen din og ta kontroll over situasjonen.

Tenk på hvilke situasjoner og hvilke assosiasjoner som gjør det vanskeligere for deg å kontrollere drikkingen og om du kan endre dette?

Tenk på forhånd over alternativene dine for å drikke alkohol og ha en plan. Hva kan du drikke i stedet?

Støtte fra sine nærmeste er ofte en viktig del av å kunne endre alkoholvanene. Fortell dem at du vil drikke mindre eller ikke i det hele tatt, og be om hjelp.

Det er også greit å tenke på følgende:

Hvis du får tilbakefall, prøv å komme tilbake til dine nøkterne vaner raskt. Prøv også å lære av det som skjedde, slik at du kan unngå risiko i fremtiden.

Prøv å unngå tobakk. Det kan være vanskeligere å kontrollere hvor mye du drikker hvis du røyker eller snuser, da nikotin øker suget etter alkohol.

Hvis du føler at du trenger mer hjelp med alkoholavhengigheten din, kan du ta kontakt med for eksempel:

helsestasjonen din

et avhengighetsmottak

sosialtjenesten i din kommune

en ideell organisasjon som Anonyme Alkoholikere

Behandling av alkoholavhengighet

Det finnes mange forskjellige behandlinger som kan hjelpe deg med din alkoholavhengighet. Hvis en behandling ikke fungerer bra for deg, kan du prøve en annen. Du kan også kombinere ulike behandlinger.

Eksempler på behandlinger som kan hjelpe mot alkoholavhengighet er:

kognitiv atferdsterapi (CBT)

motiverende samtaler

tolv trinns programmet

medikamentell behandling

selvhjelpsgrupper

Det finnes både medikamenter mot abstinenssymptomer og medikamenter som kan hjelpe mot alkoholtrang og forhindre tilbakefall:

Medisiner som gjør det vanskeligere for kroppen å bryte ned alkohol. Drikker du alkohol etter inntak av medisinen vil du derfor oppleve ubehagelige symptomer som hjertebank, kvalme, oppkast, hodepine og kortpustethet. Selv små mengder alkohol gir symptomer. Du kan enten ta medisinen hver dag eller ved enkelte anledninger, når risikoen for at du drikker alkohol er høyere.

Medisiner som reduserer suget etter alkohol ved å påvirke visse stoffer i hjernen. Også abstinenssymptomer som angst og irritasjon kan reduseres. Behandlingen brukes for å hjelpe deg å slutte å drikke helt, men også som støtte dersom du ønsker å drikke mindre.

Medisiner som virker ved å påvirke hjernens belønningssystem slik at den positive opplevelsen av alkohol hemmes. Det gjør at du ikke vil drikke så mye eller så ofte.

Det er også andre legemidler som kan være aktuelle som en del av behandlingen for alkoholavhengighet:

B-vitaminer og andre typer vitaminer er ofte nødvendig ved alkoholavhengighet. Dette er fordi mange rusavhengige har vitaminmangel fordi de ofte spiser ensidig kost, mens alkohol skader fordøyelsessystemet.

Medisiner mot søvnforstyrrelser kan noen ganger være nødvendig, da mange alkoholmisbrukere har problemer med søvnen, også under behandling.

Spørsmål og svar om alkoholavhengighetssyndrom:

Hva kan jeg som pårørende gjøre ved alkoholisme?

Som nær pårørende er det vanlig å ta et stort ansvar. Du kan hjelpe og støtte, men den som er avhengig av alkohol har ansvar for å endre atferd og søke hjelp ved behov.

Det finnes foreninger for pårørende til alkoholmisbrukere, hvor du kan få støtte og råd. Du kan også kontakte helsevesenet for å få råd om hva du kan gjøre.

Hva er alkoholisme?

Alkoholisme er et annet navn for alkoholavhengighet og betyr ikke å kunne kontrollere drikkingen.