Ateroskleros - åderförkalkning

SVENSK

Åderförkalkning kallas också åderförfettning eller ateroskleros. Sjukdomen innebär att vissa av kroppens blodkärl får en beläggning av fett på insidan av kärlen. Det kan då bli svårare för blodet att passera, vilket kan göra att vissa delar av kroppen inte får tillräckligt med blod. Åderförkalkning kan leda till sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och benartärsjukdom.

Vad är åderförkalkning?

Hjärtat pumpar ut blod till kroppens olika vävnader och organ genom artärerna. Blodet innehåller syre och näringsämnen som vävnaderna och organen behöver för att kunna fungera. Friska artärer hos unga personer är släta på insidan, men med tiden kommer kärlen få fettavlagringar på insidan av artärerna.

Hos vissa är förloppet snabbare, och det bildas så stora fettavlagringar att det leder till sjukdom. Det har då bildats stora plack, som gör artärerna trängre och stelare. Detta tillstånd kallas åderförkalkning eller ateroskleros. Ateroskleros är väldigt vanligt i Sverige och resten av västvärlden. Om du har höga blodfetter ökar risken för åderförkalkning, som kan leda till sjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och benartärsjukdom. För att undvika att dessa sjukdomar utvecklas finns behandling som sänker blodfetterna.

Orsak till åderförkalkning

Även om den exakta orsaken är okänd, tror många att ateroskleros börjar med en skada på det inre skiktet i en artär.

Skadorna verkar orsakas av faktorer som till exempel:

• högt blodtryck
• höga blodfetter
• rökning
• fetma
• diabetes
• inflammatoriska sjukdomar

Det som sker är att väggarna i blodkärlen blir stelare och tjockare, och det fastnar fett, blodkroppar och bindväv på insidan av kärlen. Med tiden kan det ha bildats stora plack som gör det svårare för blodet att passera. Det kallas för aterosklerotiska plack.

Levnadsvanor som ökar risken för ateroskleros är rökning, stillasittande och stress. Om du har en nära släkting som har åderförkalkning har du också ökad risk.  

Symtom på åderförkalkning

Åderförkalkning börjar oftast tidigt i livet, men märks vanligtvis inte förrän det bidrar till sjukdom.

Här är exempel på sjukdomar som kan kopplas till ateroskleros:

• Hjärtinfarkt, när ett plack går sönder och det bildas en blodpropp i hjärtats kranskärl.
• Kärlkramp, då placken har gjort artärerna i hjärtats kranskärl för trånga.
• Stroke, som beror på en blodpropp eller blödning i hjärnan.
• TIA, som är en mildare, övergående form av stroke.
• Benartärsjukdom, att du får kärlkramp i benen när du går, och måste vila.
• Njursvikt, på grund av åderförkalkning i njurarna.

Åderförkalkning i hjärnan kan ge något som kallas småkärlssjuka. Det är när små blodkärl i hjärnan blivit åderförkalkade och inte därför inte kan leverera blod till hjärnan lika bra. Småkärlssjuka är väldigt vanligt hos äldre, och kan göra att man inte tänker lika snabbt.

Frågor och svar om åderförkalkning

Kan åderförkalkning gå tillbaka?

Den åderförkalkning som redan utvecklats i kärlen kan inte gå tillbaka. Men med livsstilsförändringar och läkemedel kan du förhindra den byggs på, och motverka följdsjukdomar. Det du kan göra själv är att:

• röra på dig varje dag
• sluta röka om du röker
• äta mindre kolesterol och mättat fett
• äta mer frukt och grönt
• försöka minska ner på mängden negativ stress i ditt liv

Jag har åderförkalkning, vilken kost ska jag äta?

Se till att äta mycket frukt, grönsaker och fibrer. Fisk som sill, lax och makrill är bra källor till protein och fett. Flytande oljor anses av de flesta som bättre än fett som är stelt i rumstemperatur.

Hur uppkommer åderförkalkning?

Den exakta mekanismen för hur ateroskleros uppkommer är inte helt klarlagd, men många tror att det kan börja med att insidan av artären skadas. Med tiden blir blodkärlen stelare och tjockare, och det kan byggas upp ett fettlager på insidan av kärlen.

NORSK

Arteriosklerose kalles også åreforkalkning eller åreforkalkning. Sykdommen gjør at noen av kroppens blodårer får et belegg av fett på innsiden av karene. Det kan da bli vanskeligere for blodet å passere, noe som kan føre til at enkelte deler av kroppen ikke får nok blod. Åreforkalkning kan føre til sykdommer som angina, hjerteinfarkt, hjerneslag, nyresvikt og leggarteriesykdom.

Hva er aterosklerose?

Hjertet pumper blod til kroppens ulike vev og organer gjennom arteriene. Blodet inneholder oksygen og næringsstoffer som vev og organer trenger for å fungere. Friske arterier hos unge mennesker er glatte på innsiden, men over tid vil karene utvikle fettavleiringer på innsiden av arteriene.

Hos noen går prosessen raskere, og det dannes så store fettlagre at det fører til sykdom. Det har da dannet seg store plakk som gjør arteriene smalere og stivere. Denne tilstanden kalles aterosklerose eller aterosklerose. Åreforkalkning er svært vanlig i Sverige og resten av den vestlige verden. Hvis du har høyt blodfett, øker risikoen for åreforkalkning, noe som kan føre til sykdommer som angina, hjerteinfarkt, hjerneslag, nyresvikt og leggarteriesykdom. For å hindre at disse sykdommene utvikler seg, finnes det behandling som senker blodfettet.

Årsak til aterosklerose

Selv om den eksakte årsaken er ukjent, tror mange at aterosklerose begynner med skade på den indre slimhinnen i en arterie.

Skaden ser ut til å være forårsaket av faktorer som:

- Hypertensjon

- dyslipidemi

- røyking

- fedme

- diabetes

- inflammatoriske sykdommer

Det som skjer er at veggene i blodårene blir stivere og tykkere, og fett, blodceller og bindevev fester seg på innsiden av karene. Over tid kan det ha dannet seg store plakk, noe som gjør det vanskeligere for blod å passere gjennom. Det kalles aterosklerotisk plakk.

Livsstilsvaner som øker risikoen for åreforkalkning er røyking, stillesittende og stress. Hvis du har en nær slektning som har åreforkalkning, har du også økt risiko.

Her er eksempler på sykdommer som kan knyttes til aterosklerose:

- Hjerteinfarkt, når en plakk bryter og en blodpropp dannes i hjertets kranspulsårer.

- Karspasmer, når plakket har gjort at arteriene i hjertets koronarkar er for trange.

- Hjerneslag, som skyldes en blodpropp eller blødning i hjernen.

- TIA, som er en mildere, forbigående form for hjerneslag.

- Legåresykdom, at du får angina i bena når du går, og må hvile.

- Nyresvikt, på grunn av aterosklerose i nyrene.

Aterosklerose i hjernen kan forårsake noe som kalles små karsykdom. Det er når små blodårer i hjernen blir åreforkalkning og derfor ikke kan levere blod til hjernen også. Småkarsykdom er svært vanlig hos eldre, og kan få deg til å tenke mindre raskt.

Spørsmål og svar om åreforkalkning

Kan aterosklerose reversere?

Aterosklerosen som allerede har utviklet seg i karene kan ikke gå tilbake. Men med livsstilsendringer og medisiner kan du forhindre at det bygger seg opp, og motvirke følgetilstander. Det du kan gjøre selv er å:

- bevege seg hver dag

- slutte å røyke hvis du røyker

- spise mindre kolesterol og mettet fett

- spise mer frukt og grønnsaker

- prøv å redusere mengden negativt stress i livet ditt

Jeg har aterosklerose, hvilken diett bør jeg spise?

Sørg for å spise mye frukt, grønnsaker og fiber. Fisk som sild, laks og makrell er gode kilder til protein og fett. Flytende oljer anses av de fleste for å være bedre enn fett som er fast ved romtemperatur.

Hvordan oppstår aterosklerose?

Den nøyaktige mekanismen som aterosklerose oppstår med er ikke fullt ut forstått, men mange tror at det kan begynne med skade på innsiden av arterien. Over tid blir blodårene stivere og tykkere, og det kan bygge seg et fettlag på innsiden av karene.