Atrieflimmer/Förmaksflimmer

SVENSK

Förmaksflimmer är en oregelbunden hjärtrytm som uppkommer när den elektriska aktiviteten i hjärtats förmak inte fungerar som den ska. Förmaksflimmer kan ge symtom som hjärtklappning, andfåddhet och trötthet. Sjukdomen ökar också risken för stroke. Det finns behandling mot förmaksflimmer samt förebyggande behandling som minskar risken för stroke.

Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer innebär att hjärtats förmak har fått störningar i sin elektriska aktivitet. Detta leder till att hjärtat slår i en oregelbunden rytm. Hjärtat fungerar då inte lika bra, och det kan leda till att du blir andfådd och trött. Den onormala hjärtrytmen ökar också risken för att det ska bildas en blodpropp i hjärtat, som i värsta fall kan följa med blodet till hjärnan och orsaka en stroke. Läkaren kan se om du har förmaksflimmer på ditt EKG.

Det finns olika typer av förmaksflimmer:

• Paroxysmalt förmaksflimmer är när den oregelbundna hjärtrytmen kommer och går. Sådant förmaksflimmer går oftast över av sig självt inom några minuter eller timmar, men ibland kan det sitta i längre och då kan du behöva behandling för att hjärtat ska återgå till sin vanliga rytm.
• Persistent förmaksflimmer är när den oregelbundna hjärtrytmen inte går över av sig själv. Då måste du få behandling för att komma tillbaka till din vanliga hjärtrytm.
• Permanent förmaksflimmer är förmaksflimmer som inte går att behandla så att du får normal hjärtrytm. Det finns dock annan behandling som kan lindra dina symtom.

Orsak till förmaksflimmer

Hjärtat består av fyra rum: höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare. När blodet har syresatts av lungorna och ska pumpas ut i kroppen kommer det först till vänster förmak och sedan till vänster kammare. Från vänster kammare skjuts det sedan ut i stora kroppspulsådern, när hjärtat drar ihop sig. I vanliga fall löper elektricitet genom hjärtat på ett sätt som gör att hjärtats olika delar drar ihop sig på ett synkroniserat och effektivt vis. I förmaksflimmer är den elektriska aktiviteten i förmaken störd, vilket gör hjärtrytmen oregelbunden, och att hjärtat pumpar sämre. Förmaksflimmer orsakas ofta av hjärt-kärl-sjukdomar som:

• högt blodtryck
• hjärtattack eller kärlkramp
• skador på hjärtats klaffar
• hjärtsvikt
• medfödda hjärtfel

Även andra sjukdomar än de som uppkommer i hjärtat kan ge upphov till förmaksflimmer. Exempel på sådana är:

• störningar i sköldkörteln
• alkoholberoende
• lungsjukdomar
• diabetes
• njursvikt

Förmaksflimmer kan också uppstå utan någon uppenbar anledning. I mellan 20 och 30 procent av alla fall hittar läkaren ingen orsak till förmaksflimret.

Symtom på förmaksflimmer

Det är inte alltid förmaksflimmer ger symtom, och många har förmaksflimmer utan att veta om det. Vissa personer med förmaksflimmer märker inte av det alls, medan andra har mycket besvär av det. Det vanligaste symtomet är hjärtklappning, och att pulsen känns oregelbunden.

Andra vanliga symtom på förmaksflimmer är:

• trötthet
• yrsel
• andfåddhet
• ont i bröstet
• sämre kondition
• svimning

Förmaksflimmer kan upptäckas genom EKG, och det är viktigt att symtom som kan bero på förmaksflimmer undersöks noggrant. Det gäller särskilt för personer som har högt blodtryck, vilket kan orsaka förmaksflimmer.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att minska din risk för att få förmaksflimmer. Förmaksflimmer är vanligare hos personer med högt blodtryck, åderförkalkning, övervikt, diabetes och hög alkoholkonsumtion.

Du kan öka dina chanser att hålla ditt hjärta friskt om du:

• rör på dig regelbundet
• minskar ner på feta mjölkprodukter och fett kött
• väljer växtbaserade oljor i stället för smör
• äter mer frukt, grönsaker och fet fisk
• slutar röka om du röker
• dricker måttligt med alkohol

Frågor och svar om förmaksflimmer

Vad är hjärtflimmer?

Förmaksflimmer kallas ibland för hjärtflimmer, men hjärtflimmer kan vara både förmaksflimmer och ventrikelflimmer. Förmaksflimmer ska inte förväxlas med ventrikelflimmer, som innebär att hela hjärtat har drabbats av kaosartad elektrisk aktivitet. I ventrikelflimmer kan inte hjärtat pumpa alls, och det uppstår ett hjärtstopp.

Hur känns förmaksflimmer?

Vissa personer kan känna att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. Det kan också kännas obehagligt i bröstet, som en fladdrande känsla eller göra ont. Andra personer känner inte av sitt förmaksflimmer alls.

Varför får man förmaksflimmer?

Ofta beror på förmaksflimret på en skada på hjärtat, eller en förändring i hjärtats anatomi. Det kan vara till exempel en hjärtinfarkt, en skada på klaffarna eller en hjärtsjukdom som orsakats av högt blodtryck som ligger bakom förmaksflimret. Även sjukdomar som inte sitter i hjärtat kan orsaka förmaksflimmer indirekt, som diabetes, sköldkörtelstörningar, alkoholberoende och lungsjukdomar. I 20 till 30 procent av fallen finns ingen uppenbar orsak.

NORSK

Atrieflimmer er en uregelmessig hjerterytme som oppstår når den elektriske aktiviteten i hjertets forkamre ikke fungerer som den skal. Atrieflimmer kan gi symptomer som hjertebank, kortpustethet og tretthet. Sykdommen øker også risikoen for hjerneslag. Det finnes behandling for atrieflimmer samt forebyggende behandling som reduserer risikoen for hjerneslag.

Hva er atrieflimmer?

Atrieflimmer betyr at atriene i hjertet har hatt forstyrrelser i sin elektriske aktivitet. Dette fører til at hjertet slår i en uregelmessig rytme. Hjertet fungerer da ikke like bra, og dette kan føre til at du blir tungpustet og sliten. Den unormale hjerterytmen øker også risikoen for at det dannes blodpropp i hjertet, som i verste fall kan reise med blodet til hjernen og forårsake hjerneslag. Legen kan se om du har atrieflimmer på EKG.

Det finnes forskjellige typer atrieflimmer:

- Paroksysmalt atrieflimmer er når den uregelmessige hjerterytmen kommer og går. Slik atrieflimmer går vanligvis over av seg selv i løpet av noen få minutter eller timer, men noen ganger kan det vare lenger og du kan trenge behandling for å få hjertet tilbake til normal rytme.

- Vedvarende atrieflimmer er når den uregelmessige hjerterytmen ikke går over av seg selv. Da må du få behandling for å komme tilbake til normal hjerterytme.

- Permanent atrieflimmer er atrieflimmer som ikke kan behandles for å få deg tilbake til normal hjerterytme. Det finnes imidlertid andre behandlinger som kan lindre symptomene dine.

Årsak til atrieflimmer

Hjertet består av fire kamre: høyre atrium, høyre ventrikkel, venstre atrium og venstre ventrikkel. Når blodet er oksygenert av lungene og skal pumpes ut i kroppen, kommer det først til venstre atrium og deretter til venstre ventrikkel. Fra venstre ventrikkel skyves den så ut i den store halspulsåren når hjertet trekker seg sammen. Normalt går elektrisitet gjennom hjertet på en måte som får de ulike delene av hjertet til å trekke seg sammen på en synkronisert og effektiv måte. Ved atrieflimmer blir den elektriske aktiviteten i atriene forstyrret, noe som fører til at hjerterytmen blir uregelmessig og hjertet pumper mindre. Atrieflimmer er ofte forårsaket av kardiovaskulære sykdommer som:

- Hypertensjon

- hjerteinfarkt eller angina pectoris

- skade på hjerteklaffene

- hjertefeil

- medfødte hjertefeil

Andre sykdommer enn de som oppstår i hjertet kan også forårsake atrieflimmer. Eksempler på slike er:

- lidelser i skjoldbruskkjertelen

- avhengig av alkohol

- lungesykdommer

- diabetes

- nyresvikt

Atrieflimmer kan også oppstå uten noen åpenbar grunn. I mellom 20 og 30 prosent av alle tilfellene finner legen ingen årsak til atrieflimmeren.

Symptomer på atrieflimmer

Atrieflimmer gir ikke alltid symptomer, og mange har atrieflimmer uten å vite det. Noen med atrieflimmer merker det ikke i det hele tatt, mens andre er veldig plaget av det. Det vanligste symptomet er hjertebank, og at pulsen føles uregelmessig.

Andre vanlige symptomer på atrieflimmer er:

- utmattelse

- svimmelhet

- kortpustethet

- smerter i brystet

- dårligere tilstand

- besvimelse

Atrieflimmer kan påvises ved EKG, og det er viktig at symptomer som kan skyldes atrieflimmer blir nøye undersøkt. Dette gjelder spesielt for personer som har høyt blodtrykk, som kan forårsake atrieflimmer.

Hva kan jeg gjøre selv?

Det er mye du kan gjøre for å redusere risikoen for å utvikle atrieflimmer. Atrieflimmer er mer vanlig hos personer med høyt blodtrykk, åreforkalkning, overvekt, diabetes og høyt alkoholforbruk.

Du kan øke sjansene dine for å holde hjertet sunt hvis du:

- bevege seg regelmessig

- kutter ned på fete meieriprodukter og fett kjøtt

- velg plantebaserte oljer i stedet for smør

- spise mer frukt, grønnsaker og fet fisk

- slutte å røyke hvis du røyker

- drikker alkohol moderat

Spørsmål og svar om atrieflimmer

Hva er hjerteflimmer?

Atrieflimmer kalles noen ganger hjerteflimmer, men hjerteflimmer kan være både atrieflimmer og ventrikkelflimmer. Atrieflimmer må ikke forveksles med ventrikkelflimmer, som betyr at hele hjertet har blitt påvirket av kaotisk elektrisk aktivitet. Ved ventrikkelflimmer kan ikke hjertet pumpe i det hele tatt, og det oppstår hjertestans.

Hvordan føles atrieflimmer?

Noen kan føle at hjertet slår raskt og uregelmessig. Det kan også føles ubehagelig i brystet, som en flagrende følelse eller vondt. Andre mennesker føler ikke atrieflimmer i det hele tatt.

Hvorfor får du atrieflimmer?

Ofte skyldes atrieflimmer en skade på hjertet, eller en endring i hjertets anatomi. Det kan for eksempel være et hjerteinfarkt, en skade på klaffene eller en hjertesykdom forårsaket av høyt blodtrykk som ligger bak atrieflimmeren. Selv sykdommer som ikke er lokalisert i hjertet kan forårsake atrieflimmer indirekte, som diabetes, skjoldbruskkjertellidelser, alkoholavhengighet og lungesykdommer. I 20 til 30 prosent av tilfellene er det ingen åpenbar årsak.