Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

Borderline

är ett tillstånd som innebär starka och snabbt växlande känslor som är svåra att hantera. Det är vanligt att se en utväg i att skära sig eller skada sig själv på andra sätt. Många har också problem med sin självbild, och svårt att få relationer att fungera.

Vad är borderline personlighetssyndrom?

Borderline är en sammansättning av symtom som genom åren har benämnts på olika sätt. Tidigare användes ofta begreppet borderline personlighetsstörning, men numera används ordet syndrom istället för störning eftersom det bättre beskriver vad det handlar om. Inom vården är det korrekta namnet på syndromet Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), vilket på många sätt är en ännu bättre beskrivning. Eftersom det fortfarande är fler som känner till ordet borderline använder vi både begreppen i denna text.

Det som kännetecknar borderline är starka känslor som på kort tid svänger från en extrem till en annan, till exempel att livet ena stunden känns underbart till att i nästa stund uppleva tillvaron som mycket tung. Det är vanligt att ha en stark rädsla att bli övergiven, och ha svårt att hantera att vara ensam. Samtidigt kan impulsiva handlingar, humörsvängningar, orättvisa anklagelser och ilskeutbrott stöta bort andra i omgivningen. Beteendet kan upplevas som känslokallt och avvisande fast det inte alls är meningen.

Att vara emotionellt instabil och hantera de starka känslor som uppkommer är svårt. Det är vanligt att se en utväg ur jobbiga känslor av ångest och värdelöshet genom att skada sig själv på olika sätt. Missbruk förekommer också. Genom behandling och stöd går det att få hjälp att hitta andra och bättre strategier för att hantera de starka känslorna.

Borderline personlighetssyndrom visar sig vanligen i tonåren eller tjugoårsåldern. Symtomen är ofta värre i yngre ålder, och blir med tiden gradvis bättre. Det är vanligt att samtidigt ha andra diagnoser som depression, ångest, ätstörning, bipolär sjukdom, PTSD eller ADHD.

Orsaker till borderline personlighetssyndrom

Orsaken till att vissa utvecklar syndromet är inte klarlagd. Sannolikt påverkar både arv och miljö. Personer med en nära genetisk släkting med borderline har ökad risk att själva drabbas. Stressande händelser i barndomen kan också ge en ökad sårbarhet.

Symtom på borderline personlighetssyndrom

Att ha emotionellt instabilt personlighetssyndrom, eller borderline som det också kallas, påverkar känslor, tankar och beteende, både gentemot sig själv och andra. Symtomen varierar från person till person, och från dag till dag. Borderline ger symtom som till exempel:

Snabbt växlande känslor. Du pendlar ofta mellan extremer, och du har svårare att se nyanserna däremellan.
En stark rädsla för att bli övergiven. Det kan yttra sig i att du kräver ständig bekräftelse av din partner och övertolkar små signaler som tecken på att du inte är älskad.
Svårigheter i relationer. De växlande känslorna kan göra att du pendlar mellan att idealisera din partner och sedan plötsligt tycka att partnern beter sig dåligt. Vid borderline är relationer ofta ett svårt område, präglat av mycket osäkerhet och intensiva känslor.
Perioder med overklighetskänslor. Du kan ibland tappa kontakten med verkligheten, som att du ser saker utifrån och att det inte riktigt berör dig. Det kan vara från några minuter upp till ett par timmar.
Impulsivt och destruktivt beteende. Det är vanligt att se en utväg ur de jobbiga känslorna med impulsiva och ofta destruktiva handlingar som självskadebeteende eller missbruk av droger, sex eller shopping. Andra sätt att skada sig själv är till exempel att göra slut på ett positivt förhållande eller säga upp sig från ett bra jobb. I stunden kan handlingarna kännas ångestlindrande, men känslan är oftast kortvarig och kan följas av ånger och skamkänslor.
En känsla av tomhet. Det är vanligt att känna en djup tomhet inombords som kan vara svår att förklara. Det kan kännas som att hela livet och allt som händer är värdelöst, ett skal utan verkligt innehåll.
Överdriven ilska. Till exempel att tappa humöret och skälla ut någon på ett sätt som är överdrivet i förhållande till vad som hänt. Det kan också ta sig uttryck i att vara sarkastisk, bitter eller agera ut ilska på andra sätt.

Vad kan jag göra själv?

Att leva med borderline är ofta krävande både för dig själv och din omgivning. Du kan vara medveten om att tankar, känslor och beteenden är skadliga, men ofta blir det ändå svårt att hantera situationen på något annat sätt. Den här diagnosen är ingenting du kan hantera helt på egen hand, men i tillägg till annan behandling finns det saker du kan göra själv. Här är några exempel:

Se till att få behandling och håll dig till den enligt vad ni kommit överens om.
Lär dig mer om sjukdomen.
Lär dig mer om vad som triggar ilska och impulsivt beteende.
Försök hitta professionell hjälp för att bland annat lära dig strategier du kan använda när katastroftankar dyker upp.
Många upplever det lättare att hantera känslor med hjälp av andningsövningar och mindfulness.
Öva på att sätta gränser för dina reaktioner, till exempel vad som är rimliga reaktioner på olika händelser.
Se till att ha stöd av personer som känner dig och respekterar dig, och som du känner dig trygg med.
Hälsosam mat, fysisk aktivitet och regelbundna sovtider hjälper.

Frågor och svar om borderline personlighetssyndrom

Några frågor och svar kring borderline och EIPS.

Hur är en person med borderline?

En person med borderline är som vilken person som helst. Samtidigt är det en person som känner lite mer och starkare av alla känslor. Det är vanligt att personer med borderline får mycket bekräftelse och uppmärksamhet, och att vissa dagar kan vara mycket tunga. De första åren med borderline kan vara labila, men de flesta lär sig metoder för att bättre kunna hantera känslor och humörsvängningar med tiden.

Hur hanterar man en person med borderline?

Som närstående till en person med borderline kan det vara viktigt att sätta gränser för vad du själv orkar. Det kan vara stora svängningar i humöret som kan vara svåra att förstå och hantera. Det kan vara viktigt att hitta en balans för att finnas som ett stabilt stöd, utan att själv dras med i alla känslor. Det kan också vara svårt om en person med borderline mår riktigt dåligt och inte själv vill söka hjälp. Du kan då kontakta vården för att får råd och diskutera hur du kan hjälpa din närstående. Om du behöver stöd finns anhörigstöd via patientföreningar eller kommunen. Du kan söka information om anhörigstöd på kommunens websida.

Kan jag få reda på om jag har borderline med ett test?

Det finns inget test som kan visa om du har emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), som diagnosen numera kallas. För att få reda på om det är EIPS du har behövs en heltäckande bedömning av psykolog och psykiater som sammantaget avgör diagnos och behandling. I bedömningen ingår många delar, så som strukturerade intervjuer, frågeformulär och din egen beskrivning av hur du mår nu och de symtom du haft fram tills idag.

Borderline

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) är ett tillstånd som innebär starka och snabbt växlande känslor som är svåra att hantera. Det är vanligt att se en utväg i att skära sig eller skada sig själv på andra sätt. Många har också problem med sin självbild, och svårt att få relationer att fungera.

Hva er borderline personlighetssyndrom?

Borderline er en kombinasjon av symptomer som har blitt navngitt på forskjellige måter gjennom årene. Tidligere ble ofte begrepet borderline personlighetsforstyrrelse brukt, men i dag brukes ordet syndrom i stedet for lidelse fordi det bedre beskriver hva det handler om. I helsevesenet er det riktige navnet på syndromet Emotionally Unstable Personality Syndrome (EIPS), som på mange måter er en enda bedre beskrivelse. Siden det fortsatt er flere som kjenner ordet borderline, bruker vi begge begrepene i denne teksten.

Det som kjennetegner borderline er sterke følelser som svinger fra den ene ytterligheten til den andre på kort tid, for eksempel at det ene øyeblikket føles herlig til det neste øyeblikket opplever livet som veldig tungt. Det er vanlig å ha en sterk frykt for å bli forlatt, og ha vansker med å takle å være alene. Samtidig kan impulsive handlinger, humørsvingninger, urettferdige anklager og sinneutbrudd avvise andre i miljøet. Atferden kan oppleves emosjonell og avvisende, selv om det slett ikke er meningen.

Å være følelsesmessig ustabil og håndtere de sterke følelsene som oppstår er vanskelig. Det er vanlig å se en vei ut av plagsomme følelser av angst og verdiløshet ved å skade seg selv på ulike måter. Overgrep forekommer også. Gjennom behandling og støtte er det mulig å få hjelp til å finne andre og bedre strategier for å håndtere de sterke følelsene.

Borderline personlighetssyndrom manifesterer seg vanligvis i tenårene eller tjueårene. Symptomene er ofte verre i yngre alder, og bedres gradvis over tid. Det er vanlig å ha andre diagnoser samtidig som depresjon, angst, spiseforstyrrelse, bipolar lidelse, PTSD eller ADHD.

Årsaker til borderline personlighet syndrom

Årsaken til at noen utvikler syndromet er ikke klarlagt. Sannsynligvis påvirker både arv og miljø. Personer med en nær genetisk slektning med borderline har økt risiko for å bli rammet selv. Stressende hendelser i barndommen kan også øke sårbarheten.

Symptomer på borderline personlighetsforstyrrelse

Å ha emosjonelt ustabilt personlighetssyndrom, eller borderline som det også kalles, påvirker følelser, tanker og atferd, både overfor seg selv og andre. Symptomene varierer fra person til person, og fra dag til dag. Borderline gir symptomer som:

Raskt skiftende følelser. Du svinger ofte mellom ytterpunkter, og du har vanskeligere for å se nyansene i mellom.

En sterk frykt for å bli forlatt. Det kan vise seg i at du krever konstant bekreftelse fra partneren din og overfortolker små signaler som tegn på at du ikke er elsket.

Vansker i forhold. De svingende følelsene kan få deg til å svinge mellom å idealisere partneren din og så plutselig tenke at partneren oppfører seg dårlig. Med borderline er relasjoner ofte et vanskelig område, preget av mye usikkerhet og intense følelser.

Perioder med uvirkelighet. Noen ganger kan du miste kontakten med virkeligheten, som om du ser ting fra utsiden og det egentlig ikke angår deg. Det kan være fra noen minutter opp til et par timer.

Impulsiv og destruktiv atferd. Det er vanlig å se en vei ut av de vanskelige følelsene med impulsive og ofte destruktive handlinger som selvskadende atferd eller misbruk av rusmidler, sex eller shopping. Andre måter å skade seg selv på er for eksempel å avslutte et positivt forhold eller si opp en god jobb. I øyeblikket kan handlingene føles angstdempende, men følelsen er vanligvis kortvarig og kan følges av følelser av anger og skam.

En følelse av tomhet. Det er vanlig å føle en dyp tomhet på innsiden som kan være vanskelig å forklare. Det kan føles som om hele livet og alt som skjer er verdiløst, et skall uten reelt innhold.

Overdreven sinne. For eksempel å miste besinnelsen og skjelle ut noen på en måte som er overdreven i forhold til det som skjedde. Det kan også uttrykke seg i å være sarkastisk, bitter eller utagere sinne på andre måter.

Hva kan jeg gjøre selv?

Å leve med borderline er ofte krevende både for deg selv og de rundt deg. Du er kanskje klar over at tanker, følelser og atferd er skadelig, men det blir ofte vanskelig å håndtere situasjonen på annen måte. Denne diagnosen er ikke noe du klarer helt på egenhånd, men i tillegg til annen behandling er det ting du kan gjøre selv. Her er noen eksempler:

Sørg for å få behandling og hold deg til den som avtalt.

Lær mer om sykdommen.

Lær mer om hva som utløser sinne og impulsiv atferd.

Prøv å finne profesjonell hjelp til blant annet å lære strategier du kan bruke når katastrofale tanker dukker opp.

Mange synes det er lettere å håndtere følelser ved hjelp av pusteøvelser og mindfulness.

Øv på å sette grenser for reaksjonene dine, for eksempel hva som er rimelige reaksjoner på ulike hendelser.

Sørg for at du får støtte fra folk som kjenner deg og respekterer deg, og som du føler deg trygg med.

Sunn mat, fysisk aktivitet og faste leggetider hjelper.

Noen spørsmål og svar om borderline og EIPS.

Hvordan er en person med borderline?

En person med borderline er som enhver annen person. Samtidig er det en person som føler seg litt mer og sterkere av alle følelser. Det er vanlig at personer med BPD får mye bekreftelse og oppmerksomhet, og noen dager kan være svært vanskelige. De første årene med BPD kan være ustabile, men de fleste lærer metoder for å bedre håndtere følelser og humørsvingninger over tid.

Hvordan håndterer du en person med borderline?

Som pårørende til en person med borderline personlighetsforstyrrelse kan det være viktig å sette grenser for hva man selv kan takle. Det kan være store humørsvingninger som kan være vanskelige å forstå og håndtere. Det kan være viktig å finne en balanse for å være en stabil støtte, uten å bli dratt inn i alle følelsene selv. Det kan også være vanskelig hvis en person med borderline har det veldig dårlig og ikke vil søke hjelp selv. Du kan da kontakte omsorgen for å få råd og diskutere hvordan du kan hjelpe din kjære. Trenger du støtte er familiestøtte tilgjengelig via pasientforeninger eller kommunen. Du kan søke informasjon om familiestøtte på kommunens nettsider.

Kan jeg finne ut om jeg har borderline med en test?

Det finnes ingen test som kan vise om du har emosjonelt ustabilt personlighetssyndrom (EIPS), som diagnosen nå heter. For å finne ut om du har EIPS, kreves det en helhetlig vurdering av psykolog og psykiater, som sammen fastsetter diagnose og behandling. Vurderingen omfatter mange deler, som strukturerte intervjuer, spørreskjemaer og din egen beskrivelse av hvordan du har det nå og symptomene du hadde frem til i dag.