Dataspillavhengighet

dataspelberoende .se

När går dataspel från att vara ett kul intresse till ett beteende som påminner om ett beroende? Ibland kan det vara svårt att se var gränsen går för vad som är lagom. En varningssignal är när någon fortsätter spela trots fysiska symtom som smärta, huvudvärk och ögonproblem. Andra varningssignaler är om en person hellre spelar än träffar kompisar och blir irriterad och rastlös så fort det blir tal om att ta en paus från spelandet. 


Tecken på dataspelsberoende

Att spela så mycket så att det påverkar vardagen kallas ibland för ett dataspelsberoende eller gaming disorder på engelska. För ett tag sedan beslutade världshälsoorganisationen WHO att dataspelsberoende formellt skulle ses som en diagnos, men det finns ännu inte med i de handböcker som vården använder för att sätta diagnoser. Även om dataspelsberoende rent formellt inte finns som diagnos ännu, så finns problemet och bra hjälp att få.

När det gäller dataspel är det också viktigt att inte se på allt spelande som något dåligt och negativt. Dataspel kan också ge positiva värden, till exempel användas för inlärning och vara ett bra sätt att umgås. Det är när spelandet har övergått från något som är kul och givande till att ta över hela livet på ett negativt sätt som det är viktigt att vara uppmärksam.

Här är exempel på varningssignaler för ett osunt beteende kring dataspel. Om många av dessa stämmer in kan det vara bra att söka professionell hjälp:

  • Nästan all ledig tid ägnas åt dataspel.
  • Att alltid (eller nästan alltid) välja att vara hemma och spela istället för att träffa kompisar fysiskt, gå på fester eller gå på fritidsaktiviteter.
  • Att bli irriterad eller rastlös så fort det inte finns ett spel eller en skärm.
  • Att strunta i läxor eller stanna hemma från skolan för att kunna spela, eller motsvarande för vuxna - att strunta i arbetsuppgifter eller sjukskriva sig för att kunna spela.
  • Att fortsätta spela trots värk i nacken, ryggen, händer eller tummar på grund av spelandet.
  • Att ofta hoppa över att äta, duscha eller sova på grund av spelandet.
  • Att sluta bry sig om sitt utseende, sitt hem och människorna runt omkring sig på grund av spelandet.
  • Att spelandet tar mer och mer plats, så att fler och fler av punkterna ovan börjar stämma in.

Vad kan jag göra själv?

Som förälder till ett barn som har ett osunt beteende kring dataspel behöver du agera. Här är exempel på vad du kan göra:

  • Prata med ditt barn, engagera dig i vad som händer i barnets värld, vilka spel det rör sig om, vilka andra kompisar som spelar och hur de umgås genom spelen. Prata om att du märker att mycket tid ägnas åt dataspel, och att det gör dig orolig.
  • Var uppmärksam på om ditt barn har andra symtom som nedstämdhet eller ångest som kan ha betydelse för beteendet.
  • Sätt tydliga gränser för spelandet. Berätta varför du gör det, och håll på dessa gränser.
  • Hjälp till att hitta andra aktiviteter.
  • Om det inte hjälper - sök professionell hjälp.

Hjälp vid dataspelsberoende

Det är vanligt att unga med överdrivet dataspelande också har andra problem, till exempel nedstämdhet och ångest. Behandlingen består av psykoterapi som anpassas utifrån den helhetsbild av besvär som individen har. Ofta används kognitiv beteendeterapi (KBT) som syftar till att ändra beteenden och öva på att kunna hantera världen utanför spelen och motstå suget efter att spela. Personer som länge varit uppslukade av en digital värld kan behöva hjälp att få in vanliga rutiner och öva på sin sociala förmåga.



Når går dataspilling fra å være en morsom hobby til en oppførsel som minner om en avhengighet? Noen ganger kan det være vanskelig å se hvor grensen går for hva som er passende. Et varseltegn er når noen fortsetter å leke til tross for fysiske symptomer som smerte, hodepine og øyeproblemer. Andre varseltegn er om en person heller vil leke enn å møte venner og blir irritabel og rastløs så fort det er snakk om å ta en pause fra leken.

Dataspillavhengighet

Tegn på dataspillavhengighet

Å spille så mye at det påvirker hverdagen kalles noen ganger for dataspillavhengighet eller spillforstyrrelse på engelsk. For en stund siden bestemte Verdens helseorganisasjon WHO at dataspillavhengighet formelt skal sees på som en diagnose, men det er ennå ikke inkludert i manualene som helsevesenet bruker for å stille diagnoser. Selv om dataspillavhengighet formelt sett ikke eksisterer som diagnose ennå, eksisterer problemet og god hjelp er tilgjengelig.

Når det kommer til dataspill er det også viktig å ikke se all gambling som noe dårlig og negativt. Dataspill kan også gi positive verdier, som å bli brukt til læring og være en god måte å sosialisere på. Det er når spilling har gått fra noe som er morsomt og givende til å ta over hele livet på en negativ måte at det er viktig å ta hensyn.

Her er eksempler på advarselsskilt for usunn oppførsel rundt dataspill. Hvis mange av disse passer, kan det være en god idé å søke profesjonell hjelp:

Nesten all fritid går med til å spille dataspill.

Å alltid (eller nesten alltid) velge å være hjemme og leke i stedet for å møte venner fysisk, gå på fest eller gå på fritidsaktiviteter.

Blir irritabel eller rastløs så snart det ikke er noe spill eller skjerm.

Å ignorere lekser eller bli hjemme fra skolen for å kunne leke, eller tilsvarende for voksne - å ignorere arbeidsoppgaver eller sykemeldt for å kunne leke.

Å fortsette å spille til tross for smerter i nakke, rygg, hender eller tomler på grunn av spilling.

Hopper ofte over å spise, dusje eller sove på grunn av gambling.

Å slutte å bry seg om utseendet ditt, hjemmet ditt og menneskene rundt deg på grunn av spillet.

At det å spille tar mer og mer plass, slik at flere og flere av punktene over begynner å samkjøre.

Hva kan jeg gjøre selv?

Som forelder til et barn som har usunn oppførsel rundt dataspill, må du handle. Her er eksempler på hva du kan gjøre:

Snakk med barnet ditt, engasjer deg i det som skjer i barnets verden, hvilke spill som er involvert, hva andre venner spiller og hvordan de sosialiserer seg gjennom spillene. Snakk om å merke at mye tid går med til dataspill, og at det bekymrer deg.

Vær oppmerksom på om barnet ditt har andre symptomer som lavt humør eller angst som kan være relevante for atferden.

Sett klare grenser for gambling. Fortell oss hvorfor du gjør det, og hold deg til disse grensene.

Hjelp til å finne andre aktiviteter.

Hvis det ikke hjelper - søk profesjonell hjelp.

Hjelp med dataspillavhengighet

Det er vanlig at unge med overdreven dataspilling også har andre problemer, som depresjon og angst. Behandlingen består av psykoterapi som tilpasses ut fra helhetsbildet av problemet som den enkelte har. Kognitiv atferdsterapi (CBT) brukes ofte, som har som mål å endre atferd og øve på å kunne håndtere verden utenfor spillene og motstå trangen til å spille. Mennesker som har vært fordypet i en digital verden i lang tid kan trenge hjelp til å komme inn i faste rutiner og øve på sine sosiale ferdigheter.