Jod/Iodine
SVENSK
Jod är ett livsviktigt grundämne som finns i två hormoner hos människan; tyroxin och trijodotyronin. Dessa två hormoner bildas i sköldkörteln och reglerar ämnesomsättningen. De stimulerar bland annat kroppens tillväxt och utveckling.
Jod finns i:
Livsmedel som innehåller jod är saltvattensfisk, skaldjur och jodberikat salt. Mjölk, ägg och ost innehåller också jod, men är mer måttliga källor. Algprodukter som säljs som näringstillskott, kan i vissa fall innehålla höga jodhalter.
Rekommederat intag per dag av jod:
Vuxna: 150 µg/dag
Gravida: 175 µg/dag
Ammande: 200 µg/dag
Barn: ca 110 µg/dag
Jodbrist.
Brist på jod i maten kan orsaka en sorts struma, jodbriststruma, som ger störningar i kroppens ämnesomsättning. Efter att jodbrist varit vanligt förekommande i Sverige är idag huvuddelen av hushållssaltet berikat med jod och därför förekommer inte jodbrist längre. Brist på jod kan även leda till hypotyrodism och störningar i kroppens ämnesomsättning.
Överdosering
Vid doser av jod som överskrider 1 mg/dag kan sköldkörtelns funktion rubbas vilket kan leda till hormonella störningar. Under graviditeten kan jodöverskott hos modern leda till påverkan på fostrets sköldkörtel, detta behöver dock inte påverkar moderns hälsa vilket beror på att fostret är känsligare. Jodintaget bör också vara kontrollerat under amningsperioden då jodöverskott ökar andelen jod i bröstmjölken. Överskott av jod under dessa perioder kan påverka fostrets mentala och fysiska utveckling.
Mer om jod:
Inom livsmedelsindustrin och storhushåll används inte alltid salt som är jodberikat så om du ofta äter färdiglagad mat kan jodintaget bli onödigt lågt. Om du medvetet minskar på saltkonsumtionen bör du vara angelägen om att bara använda jodberikat salt.
NORSK
Jod er et livsviktig element som finnes i to hormoner hos mennesker; tyroksin og trijodtyronin. Disse to hormonene dannes i skjoldbruskkjertelen og regulerer stoffskiftet. De stimulerer blant annet kroppens vekst og utvikling.
Jod finnes i:
Matvarer som inneholder jod er saltvannsfisk, skalldyr og iodisert salt. Melk, egg og ost inneholder også jod, men er mer moderate kilder. Algeprodukter som selges som kosttilskudd kan i noen tilfeller inneholde høye nivåer av jod.
Anbefalt daglig inntak av jod:
Voksne: 150 µg/dag
Gravid: 175 µg/dag
Amming: 200 µg/dag
Barn: ca 110 µg/dag
Jodmangel.
Mangel på jod i maten kan gi en type struma, jodmangelstruma, som forårsaker forstyrrelser i kroppens stoffskifte. Etter at jodmangel var vanlig i Sverige, er i dag størstedelen av husholdningssaltet beriket med jod og derfor oppstår ikke lenger jodmangel. Mangel på jod kan også føre til hypotyreose og forstyrrelser i kroppens stoffskifte.
Overdose
Ved doser av jod som overstiger 1 mg/dag kan funksjonen til skjoldbruskkjertelen forstyrres, noe som kan føre til hormonforstyrrelser. Under svangerskapet kan overskudd av jod hos mor føre til en effekt på fosterets skjoldbruskkjertel, men dette påvirker ikke nødvendigvis mors helse, noe som skyldes at fosteret er mer følsomt. Jodinntaket bør også kontrolleres i ammeperioden da overskudd av jod øker andelen jod i morsmelk. Overskudd av jod i disse periodene kan påvirke den mentale og fysiske utviklingen til fosteret.
Mer om jod:
I næringsmiddelindustrien og store husholdninger brukes ikke alltid salt som er beriket med jod, så hvis du ofte spiser ferdigmat kan jodinntaket ditt bli unødvendig lavt. Hvis du bevisst reduserer saltforbruket ditt, bør du være opptatt av å kun bruke iodisert salt.