Klimakteriet

Klimakteriet är en följd av att hormonbalansen i kroppen ändras så att äggstockarnas funktion gradvis minskar och att mensen till slut upphör. Det kan ge både fysiska och psykiska symtom som kan vara besvärande, till exempel värmevallningar, sömnproblem, sämre energi och nedstämdhet. Det finns många olika sorters behandling som kan hjälpa, allt från livsstilsförändringar till hormonbehandling.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, börjar några år innan sista menstruationen, och pågår en tid efter sista mens.

Här är några vanliga begrepp som används i samband med klimakteriet:

Perimenopaus
tiden kring den sista mensen. Börjar i genomsnitt fyra år innan menopaus och varar ett år efter menopaus. Hur länge perioden varar är individuellt, allt från något år upp till tio år. Börjar hos de flesta någon gång mellan 45 och 50 års ålder. Denna period kännetecknas av stora hormonförändringar och förändrade blödningsmönster. Många får under en period mens tätare än vanligt, och sedan glesare än vanligt. Klimakteriebesvär som humörsvängningar och värmevallningar kan förekomma.
Menopaus
den sista mensen. Sker vanligen någon gång mellan 40 och 60 års ålder. Genomsnittsåldern för menopaus är 51 år i Sverige. Rökare får i regel sin sista mens något tidigare än icke-rökare. Tiden för menopaus fastställs efter ett år utan mensblödningar.
Postmenopaus
tiden efter att mensen upphört och resten av livet. Klimakteriebesvären fortsätter några år efter sista mensen. Äggblåsorna fortsätter att bilda östrogen efter sista menstruationen, men mängden minskar gradvis och efter några år är dessa blåsor slut och östrogennivån förblir sedan låg resten av livet.

Orsaker till klimakteriet

Klimakteriet kan vara en följd av:

naturlig minskning av könshormoner på grund av ålder
kirurgi där äggstockarna tagits bort
kemoterapi eller strålning av äggstockarna
prematur menopaus på grund av att äggstockarna inte producerar tillräckligt höga nivåer av hormon, så kallad ovarial insufficiens

Exempel på klimakteriebesvär

Under de månader och år som leder fram till menopaus kan du uppleva olika grader av klimakteriebesvär. Tre av fyra kvinnor upplever besvär.

Klimakteriet kan ge symtom som:

Oregelbundna blödningar.Blödningarna kan vara rikligare och mer långdragna än de varit tidigare i livet. Hos andra blir de istället mindre och glesare, hoppa över en månad och sen komma igen. Ju närmare menopaus, desto mer tenderar de att minska i mängd och komma allt mer sällan.
Värmevallningar är ett vanligt besvär som beror på att de hormonförändringar som sker i kroppen gör att regleringen av kroppstemperaturen hamnar i obalans. Vallningar är som en plötslig våg av hetta som ofta börjar i brösthöjd, och fortsätter uppåt ansiktet och ut i armarna. Efteråt kommer ofta svettningar.
Frossa kan också komma som en följd av sämre reglering av kroppstemperaturen.
Nattliga svettningar som gör att du vaknar alldeles blöt av svett.
Sömnproblemi form av svårigheter att somna, att du vaknar ofta eller vaknar tidigt och har svårt att somna om.
Humörsvängningar som gör dig lättirriterad och ur balans. Andra typer av psykiska besvär i klimakteriet är nedstämdhet och depression.
Viktökning och långsam ämnesomsättning. Det är lätt att gå upp i vikt i övergångsåldern. Dessutom ändras fördelningen av fett, så att mer fett lagras på magen i form av bukfetma, istället för på rumpa och lår.
Torra slemhinnor i underlivet kan göra att det svider och känns ömt, sexlusten kan också minska.
Torr hud, torr mun och torra ögon. Hud och slemhinnor överallt påverkas.
Urinvägsbesvär är vanligt eftersom musklerna blir svagare både i urinröret och slidan. Det kan läcka urin och det kan lättare bli obalans i bakteriefloran. Underlivsbesvär är ofta ett senare klimakteriebesvär, när mensen upphört.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra själv för att påverka hur du mår.

Här är några tips för att minska eller förebygga besvär:

Fysisk aktivitet förbättrar humöret och motverkar viktökning av sänkt ämnesomsättning. Det motverkar också benskörhet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Sträva efter att vara fysiskt aktiv en stund varje dag, och att träna dig svettig minst tre gånger i veckan.
Avslappningsövningar i form av andningstekniker, massage eller mindfulness kan hjälpa.
Lindra underlivsbesvär genom att prova fuktgörande krämer eller geler avsedda för underlivet. Läs mer om vad du kan göra vid torra slemhinnor i underlivet här.
Värmevallningar kan du hantera genom att ha löst sittande kläder i flera lager som du lätt kan ta av och på när det behövs. Viss mat och dryck kan trigga vallningar, till exempel kaffe, kryddstark mat eller alkohol. Även andra saker kan trigga som stress, eller för mycket värme.
Värna sovrutiner och sömn. Undvik koffeinhaltiga drycker som kan göra det svårare att sova. Likaså alkohol, som kan störa sömnen.
Stärk musklerna i underlivet med knipövningar, det kan motverka vissa typer av inkontinens.
Rök inte, eftersom det kan förvärra klimakteriebesvär och öka risken för sjukdomar.

Frågor och svar om klimakteriet

Klimakteriet, vilken ålder kommer det?

Det är mycket individuellt vilken ålder klimakteriet kommer. I de flesta fall någon gång mellan 40 och 57, och genomsnittsåldern för sista mensen är 51 år i Sverige.

Vad är förklimakteriet?

Det talas ibland om förklimakteriet, även om det inte är ett begrepp som brukar användas inom vården. Under denna period sker inte ägglossning lika regelbundet och fertiliteten sänks. Även mängden av gulkroppshormonet progesteron minskar, eftersom det hänger samman med ägglossning.

Hur börjar klimakteriet?

Tidiga tecken på klimakteriet är oregelbundna blödningar, humörsvängningar och värmevallningar.

Hur länge varar klimakteriet?

Klimakteriebesvären brukar försvinna efter ungefär fem år, men vissa har besvär både längre och kortare tid än så.

Hur vet man att man är i klimakteriet?

En del känner många symtom, andra knappt något alls. Vanliga symtom vid klimakteriet är förändrat blödningsmönster, till exempel tätare eller glesare menstruationer. De kan också bli rikligare eller mindre. Du kan också känna av värmevallningar, humörförändringar och sömnproblem.