Metylering

SVENSK

1) Låga nivåer av kolin orsakar leverskador
2) Kolin kan minska inflammation
3) Kolin krävs för att bilda myelin och ökar myeliniseringen
4) Kolin kan förbättra den kognitiva förmågan
5) Kolin kan förbättra symptom på Alzheimers- och Parkinsons sjukdom
6) Låga nivåer av kolin kan öka risken för cancer (Kolin är ett viktigt näringsämne för att förhindra bröstcancer)
7-9) Kolin kan hjälpa vid schizofreni, bipolär sjukdom och autism
10) Kolin kan förbättra återhämtningen hos de som lider av hjärnskador
11) Höga nivåer av kolin kan förbättra idrottsprestationer
12) Höga nivåer av kolin kan minska aptiten
13) Kolin kan vara effektivt vid behandling av drogberoende
14) Kolin är nödvändigt för fostrets utveckling
15) Kolin är viktigt för att bestämma genuttryck under utvecklingen
16) Låga nivåer av kolin kan förhindra korrekt nedbrytning av fetter i tarmarna
17) Kolin kan förbättra symptom på grön starr

Kolin - mångsidigt ämne med viktiga epigenetiska funktioner.
Om epigenetik med kolin och dess många epigenetiska funktioner.

Terminologin inom epigenetiken kan för de flesta verka svår med en uppsjö av förvirrande termer och begrepp. Det kan dock löna sig att lära sig vissa grundbegrepp. Mycket starkt förenklat rör det sig inom epigenetiken om tre huvudmekanismer.

1. Påkoppling eller borttagande av metylgrupper (CH3-) på arvsubstansen DNA eller på de 9 histonerna (metylering resp. demetylering). Metylering av DNA innebär tystande av genen. Histonerna är "kulan" som den dubbelsträngade DNA-molekylen är uppvirad runt. Histonernas N-terminala svansar sticker ut och är därmed kemiskt tillgängliga för omgivningen. Metylering av lysin tillhör de vanligaste. Exempelvis är trimetylering av lysin 27 eller lysin 9 på histon H3 kopplat till tystande av gener.

2. Påkoppling eller borttagande av acetylgrupper (CH3-COO-), och några andra ämnen (acetylering resp. deacetylering, m.m.) på histonerna.

3. Effekter av icke kodande RNA (eng. non coding RNA; ncRNA), särskilt mikroRNA (miRNA), som kan avbryta translationen (översättningen) av budbärar-RNA till ett protein.
Kolin - ett livsnödvändigt näringsämne
Kolin erkändes först 1998 officiellt som ett livsnöd­vändigt vatten­lösligt närings­ämne som krävs för normal funktion av alla celler. Dess roller i kroppen är komplexa.

Kolin behövs för:

1. Bildning (syntes) av signalsubstansen acetylkolin (Ach)
2. Cellmembranens struktur (Fosfolipider, sfingomyelin)
3. Cellmembran-signalering (Bildning av ämnen från fosfolipider)
4. Lipidtransport och metabolism (Lipoproteiner)
5. Mitokondriefunktion
6. Metylgrupps-omsättning (Reduktion av homocystein till metionin, med därefter bildning av S-adenocylmetionin; SAM, som är den ultimata donatorn av metylgrupper).
Påkoppling eller borttagande av metylgrupper till/från DNA och histoner är den mest studerade mekanismen inom epigenetiken. Metylering av DNA gör att transkriptionsfaktorer inte kan binda sig till DNA, med stoppad transkription som följd.

Metylering bevarar och lagar dina gener

Vad är metylering?
En process som kroppen gör för att reparera och avgifta kroppen, men även stänga av och sätta på gener. Nya celler bildas hela tiden i kroppen och för varje gång en ny cell bildas måste hela genetiska materialet kopieras. För att de inte ska bli fel "korrekturläses" DNA:t och lagas under tiden de kopieras, och om den här processen inte funkar kan DNA-skador uppstå. DNA-skador = allt från rynkor till cancer eller andra allvarliga sjukdomar.

Ett enzym som står för metyleringen i cellerna är MTHFR och det är väldigt vanligt att ha en MTHFR-gen som inte funkar så bra - jag tror att uppemot 60% har nått knas med sin MTHFR. Jag har själv en dubbelmutation där, homocygot C667T om jag inte kommer ihåg fel och det gör att man kan få problem med att metylera. MTHFR-enzymets uppgift är att omvandla folat till metyltetrahydrofolat som har 2 viktiga uppgifter:
Bilda signalsubstanser i hjärnan. Om de här är låga kan man få problem med beroende, oro, ADHD; mani, ångest, inlärningssvårigheter osv
Bilda s-adenosylmetionin - SAMe, reglerar mer än 200 enzymer i kroppen. Låg SAMe ger högre risk för cancer, infertilitet, missfall, autism, trombos, högt blodtryck osv.
SAMe skyddar DNAt och minskar histaminet i kroppen. SAMe bildar också fosfatdylkolin som är en viktig del av cellens membran.

Metylering fixar
Reparation av celler
Bildandet av signalsubstanser
Detox
Immunsystemet
För att kunna metylera ordentligt behöver man kunna TA UPP NÄRING och de är jättemånga som har problem med de. En sån enkel sak som ALKOHOL STÄNGER AV ALL METYLERING OMGÅENDE och tömer depåerna av Glutation så de är massa vanliga saker som vi intar varje dag som förgiftar oss och gör att vi inte kan uttrycka vårt DNA.
Alkohol, kaffe, processade mejerier är några vanliga men även socker, sötningsmedel, tillsatser, processat kött... generna får problem att uttrycka sig, vilket leder till den explosion av inflammerade människor som vi ser idag.

Epigenetik - en bro mellan arv och miljö
Fram till för cirka 22 år sedan var den vedertagna sanningen att vi alla är summan av våra gensekvenser. Att det är DNA-sekvensen som bestämmer vilka vi är rent biologiskt. Men runt 1990 skedde ett viktigt paradigmskifte. Den epigenetiska forskningen tog fart. Forskarvärlden upptäckte nya cellulära mekanismer som på olika sätt kan reglera uttrycket av våra gener.

Hos människa ser epigenomet olika ut i olika slags celltyper och vävnader. Det varierar också mellan frisk och sjuk vävnad; när en vävnad förändras, ändras även de epigenetiska mekanismerna. De är också förändrade i tumörceller.- Stamceller har däremot inte något specialiserat epigenom. De ska ju sedan differentieras till olika celltyper, som hanterar information på olika sätt i sina DNA.

.
Förhållandet mellan epigenetik:
- Generna är de böcker man har hemma. De kan stå antingen i bokhyllan eller ligga på nattduksbordet, alternativt kanske man har sina gamla skolböcker nere i källaren. Placeringen däremot bestäms av de epigenetiska mekanismerna, som också kan ändra om i informationen.
I det mänskliga genomet finns omkring 25 000 gener som antingen kan slås på eller stängas av under livet. Många gener kan också vara mer eller mindre påslagna i olika celler. Dessa tillstånd kan cellen komma ihåg med hjälp av epigenetik; det finns ett epigenetiskt minne som ärvs från cell till cell. Däremot är det osäkert om de epigenetiska mekanismerna kan överföras från föräldrar till barn.

- Uppemot 99 procent av alla epigenetiska tillstånd suddas ut mycket tidigt i fosterutvecklingen, det sker en omstart. Däremot finns en liten del i det mänskliga genomet som kallas imprinting, det är gener som beter sig olika beroende på om de kommer från mamman eller pappan.
Om mamman utsätts för svält tidigt under graviditeten, har man sett att det kan leda till förändrade epigenetiska tillstånd hos fostret. Om det sedan finns kvar i kommande generationer är däremot oklart. Man känner idag till tre-fyra olika epigenetiska mekanismer, bland annat så kallad histonmodifikation. DNA ligger upprullad på runda proteinstrukturer, histoner, som kan genomgå olika kemiska förändringar.
- Histonerna kan modifieras på många olika ställen genom att kemiska grupper, bland annat acetyl eller metyl, läggs till eller tas bort med hjälp av epigenetisk reglering. De ställen där acetyleringen och metyleringen sker, skiljer sig mellan normala tillstånd och olika cancerformer.
- Histonerna har små utstickande "signalflaggor" av aminosyror. Dessa reglerar i hur hög grad en gen ska användas; ska den vara mycket påslagen eller bara lite. Histonbollarna kan också flyttas runt, något som kallas för omformning eller remodelling. Forskargruppen studerar även så kallade histonvarianter. De är släkt med vanliga histoner men har specifika egenskaper.

- Histonerna byts ibland ut mot dessa varianter. Det kan leda till en förändrad struktur och specifika egenskaper hos en viss del av kromosomerna. Men varför sker det? Kan det vara ett sätt att stabilisera genomet? Det vet vi inte idag. En annan epigenetisk mekanism är kemisk modifiering av själva DNA, så kallad DNA-metylering. Det gör att den epigenetiska informationen kan överföras från en cellgeneration till nästa. Flera studier har visat att vår kost kan påverka de epigenetiska tillstånden i kroppen, bland annat just genom att påverka DNA-metyleringen.

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kartlägga vad som händer med epigenomet.
Vi försöker förstå vad som händer när blodceller normalt bildas, hur epigenomet kan förändras och vilka HDAC- enzymer som är involverade i leukemi. Det är viktigt att försöka förstå vad som händer under normala omständigheter för att få kunskap om vad som sedan går fel.

NORSK

1) Lave nivåer av kolin forårsaker leverskade

2) Kolin kan redusere betennelse

3) Kolin er nødvendig for å danne myelin og øker myeliniseringen

4) Kolin kan forbedre kognitive evner

5) Kolin kan forbedre symptomer på Alzheimers og Parkinsons sykdom

6) Lave nivåer av kolin kan øke risikoen for kreft (Kolin er et viktig næringsstoff for å forebygge brystkreft)

7-9) Kolin kan hjelpe mot schizofreni, bipolar lidelse og autisme

10) Kolin kan forbedre restitusjonen hos de som lider av hjerneskader

11) Høye nivåer av kolin kan forbedre atletisk ytelse

12) Høye nivåer av kolin kan redusere appetitten

13) Kolin kan være effektivt i behandling av narkotikaavhengighet

14) Kolin er nødvendig for fosterutvikling

15) Kolin er viktig for å bestemme genuttrykk under utvikling

16) Lave nivåer av kolin kan forhindre riktig nedbrytning av fett i tarmen

17) Kolin kan forbedre symptomene på glaukom

Kolin - allsidig substans med viktige epigenetiske funksjoner.

Om epigenetikk med kolin og dets mange epigenetiske funksjoner.

Terminologien i epigenetikk kan virke vanskelig for de fleste med en mengde forvirrende begreper og begreper. Det kan imidlertid lønne seg å lære noen grunnleggende begreper. I svært forenklede termer er det tre hovedmekanismer innen epigenetikk.

1. Tilsetning eller fjerning av metylgrupper (CH3-) på arvestoffet DNA eller på de 9 histonene (metylering eller demetylering). Metylering av DNA innebærer gendemping. Histonene er "kulen" som det dobbelttrådete DNA-molekylet er viklet rundt. Histonenes N-terminale hale stikker ut og er dermed kjemisk tilgjengelige for miljøet. Metylering av lysin er blant de vanligste. For eksempel er trimetylering av lysin 27 eller lysin 9 på histon H3 knyttet til gendemping.

2. Tilsetning eller fjerning av acetylgrupper (CH3-COO-), og noen andre stoffer (acetylering eller deacetylering, etc.) på histonene.

3. Effekter av ikke-kodende RNA (eng. ikke-kodende RNA; ncRNA), spesielt mikroRNA (miRNA), som kan avbryte translasjonen av messenger-RNA til et protein.

Kolin - et essensielt næringsstoff

Kolin ble først offisielt anerkjent i 1998 som et essensielt vannløselig næringsstoff som kreves for normal funksjon av alle celler. Dens roller i kroppen er komplekse.

Karbon er nødvendig for:

1. Dannelse (syntese) av signalstoffet acetylkolin (Ach)

2. Struktur av cellemembraner (fosfolipider, sfingomyelin)

3. Cellemembransignalering (dannelse av stoffer fra fosfolipider)

4. Lipidtransport og metabolisme (lipoproteiner)

5. Mitokondriell funksjon

6. Metylgruppeomsetning (Reduksjon av homocystein til metionin, med påfølgende dannelse av S-adenosylmetionin; SAM, som er den ultimate giveren av metylgrupper).

Tilsetning eller fjerning av metylgrupper til/fra DNA og histoner er den mest studerte mekanismen innen epigenetikk. Metylering av DNA gjør at transkripsjonsfaktorer ikke kan binde seg til DNA, noe som resulterer i stoppet transkripsjon.

Metylering bevarer og reparerer genene dine

Hva er metylering?

En prosess som kroppen gjør for å reparere og avgifte kroppen, men også skru av og på gener. Det dannes hele tiden nye celler i kroppen, og hver gang en ny celle dannes, må hele arvematerialet kopieres. For å sikre at de ikke går galt, blir DNA-en "korrekturlest" og reparert etter hvert som de kopieres, og hvis denne prosessen ikke fungerer, kan DNA-skade oppstå. DNA-skader = alt fra rynker til kreft eller andre alvorlige sykdommer.

Et enzym som er ansvarlig for metyleringen i cellene er MTHFR og det er veldig vanlig å ha et MTHFR-gen som ikke fungerer særlig bra - jeg tror at oppover 60% har nådd et bristepunkt med MTHFR sin. Jeg har selv en dobbel mutasjon der, homozygot C667T om jeg ikke husker feil, og det betyr at man kan få problemer med metylering. Oppgaven til MTHFR-enzymet er å omdanne folat til metyltetrahydrofolat som har 2 viktige oppgaver:

Danner nevrotransmittere i hjernen. Hvis disse er lave, kan du få problemer med avhengighet, angst, ADHD; mani, angst, lærevansker osv

Form s-adenosylmetionin - SAMe, regulerer mer enn 200 enzymer i kroppen. Lav SAMe gir høyere risiko for kreft, infertilitet, spontanabort, autisme, trombose, høyt blodtrykk, etc.

SAMe beskytter DNA og reduserer histamin i kroppen. SAMe danner også fosfatylkolin, som er en viktig del av cellens membran.

Metyleringsfikser

Reparasjon av celler

Dannelse av signalstoffer

Detox

Immunsystemet

For å kunne metylere riktig må du kunne ABSORBERE NÆRING og det er mange som har problemer med dem. En enkel ting som ALKOHOL STENGER AV ALL METYLERING UMIDDELBART og tømmer lagrene av glutation, så de er mange vanlige ting som vi inntar hver dag som forgifter oss og gjør at vi ikke klarer å uttrykke vårt DNA.

Alkohol, kaffe, bearbeidet meieri er noen vanlige, men også sukker, søtningsmidler, tilsetningsstoffer, bearbeidet kjøtt... genene har problemer med å uttrykke seg, noe som fører til eksplosjonen av betente mennesker vi ser i dag.

Epigenetikk - en bro mellom arv og miljø

Inntil for rundt 22 år siden var den aksepterte sannheten at vi alle er summen av gensekvensene våre. At det er DNA-sekvensen som avgjør hvem vi er biologisk. Men rundt 1990 skjedde et viktig paradigmeskifte. Epigenetisk forskning tok fart. Den vitenskapelige verden oppdaget nye cellulære mekanismer som kan regulere uttrykket av genene våre på forskjellige måter.

Hos mennesker ser epigenomet annerledes ut i forskjellige celletyper og vev. Det varierer også mellom sunt og sykt vev; når et vev endrer seg, endrer de epigenetiske mekanismene seg også. De er også endret i tumorceller.- Stamceller har derimot ikke et spesialisert epigenom. Tross alt må de da differensieres til ulike celletyper, som håndterer informasjon på ulike måter i sitt DNA.

.

Forholdet mellom epigenetikk:

- Genene er bøkene du har hjemme. De kan enten stå i bokhylla eller ligge på nattbordet, alternativt kan du ha de gamle skolebøkene dine nede i kjelleren. Plasseringen på sin side bestemmes av de epigenetiske mekanismene, som også kan endre informasjonen.

I det menneskelige genomet er det omtrent 25 000 gener som enten kan slås på eller av i løpet av livet. Mange gener kan også være mer eller mindre slått på i ulike celler. Disse tilstandene kan huskes av cellen ved hjelp av epigenetikk; det er et epigenetisk minne som er arvet fra celle til celle. Det er imidlertid usikkert om de epigenetiske mekanismene kan overføres fra foreldre til barn.

- Opptil 99 prosent av alle epigenetiske tilstander viskes ut veldig tidlig i fosterutviklingen, det er en omstart. Det er imidlertid en liten del i det menneskelige genomet som kalles imprinting, dette er gener som oppfører seg forskjellig avhengig av om de kommer fra mor eller far.

Dersom mor blir utsatt for sult tidlig i svangerskapet, har man sett at dette kan føre til endrede epigenetiske forhold hos fosteret. Imidlertid er det uklart om det forblir i fremtidige generasjoner. I dag er tre eller fire forskjellige epigenetiske mekanismer kjent, inkludert såkalt histonmodifikasjon. DNA er kveilet på runde proteinstrukturer, histoner, som kan gjennomgå ulike kjemiske endringer.

- Histonene kan modifiseres mange forskjellige steder ved å legge til eller fjerne kjemiske grupper, inkludert acetyl eller metyl, ved hjelp av epigenetisk regulering. Stedene hvor acetyleringen og metyleringen finner sted er forskjellige mellom normale tilstander og ulike former for kreft.

- Histonene har små utstående «signalflagg» av aminosyrer. Disse regulerer i hvilken grad et gen skal brukes; skal den slås på mye eller bare litt. Histonkulene kan også flyttes rundt, noe som kalles omforming eller ombygging. Forskergruppen studerer også såkalte histonvarianter. De er relatert til vanlige histoner, men har spesifikke egenskaper.

- Histonene byttes av og til mot disse variantene. Det kan føre til endret struktur og spesifikke egenskaper ved en viss del av kromosomene. Men hvorfor skjer det? Kan det være en måte å stabilisere genomet på? Det vet vi ikke i dag. En annen epigenetisk mekanisme er kjemisk modifisering av selve DNAet, såkalt DNA-metylering. Dette gjør at den epigenetiske informasjonen kan overføres fra en cellegenerasjon til den neste. Flere studier har vist at kostholdet vårt kan påvirke de epigenetiske tilstandene i kroppen, blant annet nettopp ved å påvirke DNA-metylering.

Karolinska universitetssykehuset i Huddinge kartlegger hva som skjer med epigenomet.

Vi prøver å forstå hva som skjer når blodceller normalt dannes, hvordan epigenomet kan endre seg og hvilke HDAC-enzymer som er involvert i leukemi. Det er viktig å prøve å forstå hva som skjer under normale omstendigheter for å få kunnskap om hva som da går galt.