Multipel skleros (MS)

SVENSK

MS är en sjukdom som påverkar hjärnan och ryggmärgen, det centrala nervsystemet. Vid MS attackerar immunsystemet det skyddande höljet runt nervtrådarna, vilket gör att nervsignaler blockeras eller fördröjs. Tidiga symtom på sjukdomen är till exempel att du ser sämre och får förändrad känsel i en arm eller ett ben. Det går inte att bota sjukdomen, men det finns behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet.

Symtom på MS

MS ger symtom som varierar mycket beroende på vilken del av nervsystemet som är påverkat.

Det är vanligt att få symtom som påverkar rörelseförmågan, så som:

• domningar eller försämrad kraft i en arm, ett ben, eller både och
• svårigheter att hålla balansen, och att gå som vanligt
• skakningar och svårighet att kontrollera rörelser, vilket kan kännas som klumpighet eller att kroppen inte lyder
• stelhet i musklerna

Besvär med synen är också vanligt, till exempel:

• att synförmågan försvinner helt eller delvis, ofta på ett öga i taget.
• att det gör ont när du rör ögonen
• att du ser dubbelt
• att du får dimsyn

En del personer med MS får också problem med kognitiva funktioner, så som:

• svårigheter att komma ihåg saker
• svårigheter med inlärning och problemlösning
• svårigheter att koncentrera sig och dra slutsatser

Andra symtom vid MS är till exempel:

• depression och nedstämdhet
• sluddrigt tal
• trötthet och nedsatt arbetsförmåga
• yrsel
• nedsatt kontroll över urinblåsan
• nedsatt sexuell förmåga

Tänk på att flera av dessa symtom är vanliga och kan bero på andra sjukdomar och tillstånd än MS. Om du utvecklar ett eller flera av dessa symtom och inte vet vad de beror på ska du söka vård för att få hjälp att ta reda på orsaken.

Orsaker till MS

Den exakta orsaken till MS är okänd. Det anses vara en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar angriper kroppens egna vävnader. Vid MS angrips det skyddande höljet, myelinet, som finns runt nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Det skapar en inflammation, och nervtrådarna kan komma till skada. Det gör att nervsignalerna i de drabbade delarna blir blockerade eller fördröjda, vilket skapar en rad olika symtom.

Varför en del drabbas av MS och andra inte är inte känt. Det är sannolikt en kombination av vissa gener och faktorer i miljön.

Riskfaktorer för MS

Faktorer som ökar risken att få MS är bland annat:

• Din ålder. MS debuterar ofta i åldern 20-40 år. Men även yngre och äldre kan insjukna.
• Ditt kön. MS är vanligare bland kvinnor.
• Genetiska släktingar med MS. Om du har nära genetiska släktingar med MS har du högre risk att utveckla sjukdomen.
• Vissa infektioner. Det finns virusinfektioner som kopplats till högre risk att utveckla MS, till exempel Epstein-Barr-virus.
• Vitamin D. Lägre nivåer av vitamin D har kopplats till högre risk att utveckla MS.
• Rökning. Cigarettrökning har kopplats till högre risk att utveckla MS.

Olika former av MS

MS delas in i olika varianter:

MS med skov (RRMS)

De flesta med MS får en sjukdom som går i skov, det vill säga perioder av akut försämring då du har tydliga besvär. Det kallas internationellt för relapsing remitting MS, RRMS. Skoven varar alltifrån några dagar till månader. Inflammationen kan läka ut efter ett skov, och då kan symtomen försvinna helt eller delvis under en period. Tiden mellan skoven varierar mycket från person till person. En del har flera år mellan skoven, medan andra får täta skov redan det första året.

De flesta får fler och fler kvarvarande symtom för varje skov. Efter 10 - 20 år går majoriteten över i den variant av MS som kallas för sekundär progressiv form. Men en del går inte vidare i en andra fas, utan har en fortsatt mild sjukdom med lindriga besvär.

Primär progessiv MS - MS utan skov

Knappt var femte person med MS, särskilt de som är äldre vid insjuknandet, får MS utan skov. Då utvecklas sjukdomen långsamt med en gradvis ökning av besvären utan symtomfria perioder.

Sekundär progressiv MS (SPMS)

Efter ungefär 10-20 år av MS med skov är det vanligt att sjukdomen går vidare till en andra fas som kallas för sekundär progressiv MS, SPMS. Det typiska är då att få en gradvis försämring av sjukdomen utan symtomfria perioder.

Första kliniska skov, CIS

En del personer får bara ett första skov som tycks vara MS, men blir därefter fullt friska utan några tecken på sjukdom. Om undersökningar inte visar på typiska förändringar i hjärnan kan diagnosen MS inte ställas av en enstaka sjukdomsepisod, utan först om det eventuellt kommer ett nytt skov. En sådan enstaka sjukdomsepisod kallas för clinically isolated syndrom, CIS.

Behandling vid MS

Vid MS ges behandling för att bromsa sjukdomsförloppet, förkorta skoven och lindra symtomen. Det finns ingen behandling som helt kan ta bort sjukdomen.

Här är exempel på behandling:

• Läkemedel vid MS som bromsar sjukdomen. Det finns en rad olika läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet. De påverkar immunsystemet för att därigenom dämpa inflammationen i hjärna och ryggmärg. Läkemedelsbehandlingen pågår under många år, och kan ges i form av injektioner, dropp eller tabletter beroende på vilket läkemedel du får förskrivet.
• Läkemedel vid akut försämring. I samband med ett skov kan du få en kortisonbehandling för att dämpa inflammationen.
• Behandling för att lindra symtom. Beroende på dina symtom kan du få olika typer av behandling. Det kan till exempel vara för att lindra symtom som svårigheter att kontrollera blåsan, muskelkramper, nedstämdhet eller svår trötthet.
• Fysioterapi. Du kan få hjälp att stretcha ut och stärka dina muskler, vilket kan göra det lättare i ditt dagliga liv.
• Psykologisk behandling används vid problem med stress, ångest, nedstämdhet eller depression.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en hel del saker du kan göra själv för att må bättre.

Här är några exempel:

• Fysisk aktivitet. Du kan få hjälp av en fysioterapeut för att hitta vilken form av fysisk aktivitet som passar bäst för dig. Motion kan förbättra din balans, rörlighet, styrka och förbättra tarmsymtom. Motion kan också lindra psykisk påverkan, till exempel ångest och depression.
• Minska stillasittandet. Pauser i stillasittandet och att få in rörelse i vardagen har stor betydelse.
• Hantera värme. MS ger en ökad känslighet mot värme, vilket kan vara jobbigt i samband med fysisk aktivitet och under varma sommarmånader. Fråga din vårdgivare om hjälpmedel eller andra strategier som kan hjälpa dig.
• Rökstopp. Rökning ökar risken att må sämre och påverkar sjukdomsförloppet negativt.
• Hälsosam mat. Stärker hälsan generellt och hjälper kroppen att fungera bättre.

Strategier för att hantera kognitiva problem:

• Ta korta pauser i arbete som kräver koncentration.
• Välj att göra mer krävande aktiviteter eller arbetsuppgifter de dagar du orkar mer, och spara mindre krävande uppgifter till dagar då du är tröttare.
• Träna hjärnan regelbundet och håll den aktiv. Det kan handla om att lösa korsord, sudoku, sticka, rita, läsa, engagera dig i aktiviteter eller att utmana hjärnan på andra sätt.
• Prova mindfulness eller meditation.
  

Strategier för att hantera stress, ångest och nedstämdhet:

• Prata med din vårdgivare för att få hjälp i form av samtalsstöd eller psykologisk terapi.
• Berätta för dina närmaste hur du känner, det får det ofta att kännas bättre
• Var noga med rutiner för mat, sömn och fysisk aktivitet, eftersom det gör att du får lättare att hantera psykiska påfrestningar. 

Frågor och svar om MS

Vad är MS?

MS är en neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg, det centrala nervsystemet. Vanliga symtom tidigt i sjukdomen är synsvårigheter och svaghet eller känselbortfall i en arm eller ett ben.

Vad betyder MS?

MS står för Multipel skleros. Multipel betyder många. Sklera är de plack, förhårdnader som kan uppkomma på grund av ärrbildning där det skyddande höljet runt nerverna varit inflammerat. Vid MS bildas många sådana plack, vilket gett namn till sjukdomen.

Hur börjar MS?

MS börjar oftast i åldern 20-40 år, men kan debutera både tidigare och senare. Vanliga tidiga symtom är synpåverkan och känselbortfall i ett ben eller en arm. Det är vanligt att sjukdomen går i skov, där perioder av försämring följs av perioder med få eller inga symtom. Hos de flesta försämras sjukdomen gradvis över tid. 

NORSK

MS er en sykdom som påvirker hjernen og ryggmargen, sentralnervesystemet. Ved MS angriper immunsystemet den beskyttende kappen rundt nervefibrene, og forårsaker at nervesignaler blokkeres eller forsinkes. Tidlige symptomer på sykdommen er for eksempel at du ser dårligere og har endret følelse i en arm eller et ben. Sykdommen kan ikke kureres, men det finnes behandling som kan bremse sykdomsforløpet.

Symptomer på MS

MS gir symptomer som varierer mye avhengig av hvilken del av nervesystemet som er påvirket.

Det er vanlig å ha symptomer som påvirker evnen til å bevege seg, for eksempel:

- nummenhet eller redusert styrke i en arm, et ben eller begge deler

- problemer med å holde balansen, og gå som vanlig

- skjelvinger og problemer med å kontrollere bevegelser, som kan føles som klønete eller at kroppen ikke adlyder

- stivhet i musklene

Synsproblemer er også vanlige, for eksempel:

- at evnen til å se forsvinner helt eller delvis, ofte på ett øye om gangen.

- at det gjør vondt når du beveger øynene

- at du ser dobbelt

- at du får tåkesyn

Noen mennesker med MS opplever også problemer med kognitive funksjoner, for eksempel:

- problemer med å huske ting

- vanskeligheter med læring og problemløsning

- vanskeligheter med å konsentrere seg og trekke konklusjoner

Andre symptomer på MS er for eksempel:

- depresjon og dårlig humør

- utydelig tale

- tretthet og nedsatt arbeidsevne

- svimmelhet

- redusert blærekontroll

- redusert seksuell evne

Husk at flere av disse symptomene er vanlige og kan skyldes andre sykdommer og tilstander enn MS. Hvis du utvikler ett eller flere av disse symptomene og ikke vet hva som forårsaker dem, bør du oppsøke lege for å få hjelp til å finne årsaken.

Årsaker til MS

Den eksakte årsaken til MS er ukjent. Det regnes som en autoimmun sykdom, hvor kroppens immunsystem angriper kroppens eget vev. Ved MS angripes den beskyttende skjeden, myelinet, som omgir nervene i hjernen og ryggmargen. Det skaper en betennelse, og nervetrådene kan bli skadet. Dette fører til at nervesignalene i de berørte delene blokkeres eller forsinkes, og skaper en rekke forskjellige symptomer.

Hvorfor noen mennesker får MS og andre ikke, er ikke kjent. Det er sannsynligvis en kombinasjon av visse gener og faktorer i miljøet.

Risikofaktorer for MS

Faktorer som øker risikoen for å få MS inkluderer:

- Din alder. MS begynner ofte mellom 20 og 40 år. Men også yngre og eldre mennesker kan bli syke.

- Ditt kjønn. MS er mer vanlig blant kvinner.

- Genetiske slektninger med MS. Hvis du har nære genetiske slektninger med MS, har du høyere risiko for å utvikle sykdommen.

- Visse infeksjoner. Det er virusinfeksjoner som har vært knyttet til en høyere risiko for å utvikle MS, slik som Epstein-Barr-viruset.

- Vitamin D. Lavere nivåer av vitamin D har vært knyttet til en høyere risiko for å utvikle MS.

- Røyking. Sigarettrøyking har vært knyttet til en høyere risiko for å utvikle MS.

Ulike former for MS

MS er delt inn i forskjellige varianter:

Residiverende MS (RRMS)

De fleste med MS får en sykdom som går i remisjon, det vil si perioder med akutt forverring når man har tydelige symptomer. Det er internasjonalt kjent som residiverende remitterende MS, RRMS. Skogen varer fra noen dager til måneder. Betennelsen kan gro etter et tilbakefall, og da kan symptomene forsvinne helt eller delvis i en periode. Tiden mellom kampene varierer veldig fra person til person. Noen har flere år mellom utbruddene, mens andre har hyppige utbrudd allerede det første året.

De fleste får flere og flere restsymptomer for hvert tilbakefall. Etter 10 - 20 år går flertallet over i varianten av MS kjent som den sekundære progressive formen. Men noen går ikke over i en andre fase, men fortsetter å ha en mild sykdom med milde symptomer.

Primær progressiv MS - MS uten tilbakefall

Nesten én av fem personer med MS, spesielt de som er eldre ved utbruddet, får MS uten tilbakefall. Deretter utvikler sykdommen seg sakte med en gradvis økning av symptomene uten symptomfrie perioder.

Sekundær progressiv MS (SPMS)

Etter omtrent 10-20 år med residiverende MS, er det vanlig at sykdommen går videre til en andre fase kjent som sekundær progressiv MS, SPMS. Det typiske da er å få en gradvis forverring av sykdommen uten symptomfrie perioder.

Første kliniske tilbakefall, CIS

Noen mennesker har bare en første oppblussing som ser ut til å være MS, men blir deretter helt friske uten tegn til sykdom. Dersom undersøkelser ikke viser typiske forandringer i hjernen, kan ikke diagnosen MS stilles ut fra en enkelt sykdomsepisode, men kun dersom det er et mulig nytt tilbakefall. En slik enkelt sykdomsepisode kalles klinisk isolert syndrom, CIS.

Behandling for MS

Ved MS gis behandling for å bremse sykdomsforløpet, forkorte anfallene og lindre symptomene. Det finnes ingen behandling som helt kan fjerne sykdommen.

Her er eksempler på behandling:

- Medisiner mot MS som bremser sykdommen. Det finnes en rekke ulike legemidler som kan bremse sykdomsforløpet. De påvirker immunsystemet for å redusere betennelsen i hjernen og ryggmargen. Medikamentell behandling varer i mange år, og kan gis i form av injeksjoner, drypp eller tabletter, avhengig av hvilket legemiddel du får foreskrevet.

- Medisiner for akutt forverring. I forbindelse med et anfall kan du få en kortisonbehandling for å redusere betennelsen.

- Behandling for å lindre symptomer. Avhengig av symptomene dine, kan du få ulike typer behandling. Det kan for eksempel være for å lindre symptomer som problemer med å kontrollere blæren, muskelkramper, dårlig humør eller sterk tretthet.

- Fysioterapi. Du kan få hjelp til å strekke og styrke musklene, noe som kan gjøre det lettere i hverdagen.

- Psykologisk behandling brukes ved problemer med stress, angst, dårlig humør eller depresjon.

Hva kan jeg gjøre selv?

Det er mange ting du kan gjøre selv for å føle deg bedre.

Her er noen eksempler:

Fysisk aktivitet. Du kan få hjelp av en fysioterapeut til å finne hvilken form for fysisk aktivitet som passer best for deg. Trening kan forbedre balanse, bevegelighet, styrke og forbedre tarmsymptomer. Trening kan også lindre psykologiske effekter, som angst og depresjon.

Reduser stillesittende tid. Pauser i stillesitting og inkorporering av bevegelse i hverdagen er av stor betydning.

Håndter varme. MS gir økt følsomhet for varme, noe som kan være plagsomt i forbindelse med fysisk aktivitet og i varme sommermåneder. Spør helsepersonell om hjelpemidler eller andre strategier som kan hjelpe.

Slutt å røyke. Røyking øker risikoen for å føle seg verre og påvirker sykdomsforløpet negativt.

Sunn mat. Styrker helsen generelt og hjelper kroppen til å fungere bedre.

Strategier for å håndtere kognitive problemer:

- Ta korte pauser i arbeid som krever konsentrasjon.

- Velg å gjøre mer krevende aktiviteter eller oppgaver de dagene du orker mer, og spar mindre krevende oppgaver til dager du er mer sliten.

- Tren hjernen regelmessig og hold den aktiv. Det kan handle om å løse kryssord, sudoku, strikke, tegne, lese, engasjere seg i aktiviteter eller utfordre hjernen på andre måter.

- Prøv mindfulness eller meditasjon.

Strategier for å håndtere stress, angst og depresjon:

- Snakk med helsepersonell for å få hjelp i form av rådgivning eller psykologisk terapi.

- Fortell dine kjære hvordan du har det, det får dem ofte til å føle seg bedre

- Vær nøye med rutiner for mat, søvn og fysisk aktivitet, da dette vil gjøre det lettere for deg å håndtere psykisk stress.

Spørsmål og svar om MS

Hva er MS?

MS er en nevrologisk sykdom som påvirker hjernen og ryggmargen, sentralnervesystemet. Vanlige symptomer tidlig i sykdommen er synsproblemer og svakhet eller tap av følelse i en arm eller et ben.

Hva betyr MS?

MS står for multippel sklerose. Flere betyr mange. Sclera er plakk, hard hud som kan oppstå på grunn av arrdannelse der det beskyttende dekket rundt nervene har blitt betent. Ved MS dannes det mange slike plakk, som ga sykdommen navnet.

Hvordan starter MS?

MS begynner vanligvis mellom 20 og 40 år, men kan starte både tidligere og senere. Vanlige tidlige symptomer er synshemming og tap av følelse i et ben eller en arm. Det er vanlig at sykdommen er tilbakefallene, med perioder med forverring etterfulgt av perioder med få eller ingen symptomer. Hos de fleste forverres sykdommen gradvis over tid.