Panikångest

Panikångest innebär återkommande panikattacker och det är vanligt att du som drabbad undviker platser eller situationer av rädsla för nya attacker.  

Vad är panikångest?

En panikattack är när kroppens "kamp eller flykt"-reaktion utlöses fast det inte finns något hot. Panikångest är ett syndrom där du får återkommande panikattacker och oroar dig mycket för nya attacker. Det är också vanligt att undvika vissa platser eller situationer av rädsla för att få en panikattack. Panikångest kallas också för paniksyndrom.

Orsak till panikångest

Det kan vara svårt att veta orsaken bakom panikångest, men det finns flera kända faktorer som spelar in:

• Ärftlighet, att andra i familjen har haft panikångest.
• Stress, på grund av exempelvis allvarlig sjukdom, dödsfall, skilsmässa eller arbetslöshet.
• Obalans i hjärnans signalsubstanser, till exempel serotonin och noradrenalin.
• Kön, panikångest är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män.
• Ålder, panikångest är vanligast i 20-årsåldern.
• Andra psykiska besvär.
• Alkohol- och drogmissbruk.

Symtom på panikångest

Panikångest kännetecknas av återkommande, oväntade panikattacker, som inte begränsas av speciella situationer eller faktorer, samt minst ett av följande symtom:

• Oro för nya panikattacker, som kan leda till att du får ett överdrivet fokus på din egen kropp och tecken på att en attack kan vara på gång. Det kallas för förväntansångest och kan ibland bli lika påfrestande som själva attackerna.
• Rädsla för negativa följder av panikattackerna, till exempel att du är rädd för att paniksymtomen skulle kunna ge dig en hjärtinfarkt.
• Förändrat beteende, som att du undviker situationer där en ångestattack kan uppstå. Agorafobi, det vill säga en rädsla för situationer och platser som är svåra att ta sig ifrån vid en attack, utvecklas hos mer än hälften av alla med panikångest.

En panikångestattack känns tydligt i kroppen. Panikångest kan ge symtom som att du:

• får hjärtklappning (snabba eller hårda hjärtslag)
• känner dig illamående
• känner dig yr
• får svimningskänslor
• känner en klump i magen
• känner ett tryck över bröstet
• får svettningar
• känner dig varm eller kall inuti
• får stickningar eller domningar i händer eller fötter
• blir torr i munnen
• känner dig darrig
• känner dig svag i musklerna
• får kvävningskänsla
• får svårt att andas
• får en känsla av overklighet
• känner det som att du ska dö
• känner rädsla för att tappa kontrollen
• känner rädsla för att bli galen

Panikångest är ovanligt före puberteten.

Frågor och svar om panikångest

Några frågor och svar kring panikångest.

Vad är panikångest?

Panikångest är ett syndrom med återkommande panikattacker, där kroppens "kamp eller flykt"-reaktion utlöses fast det inte finns något hot. Den som lider av panikångest är också oroad för konsekvenser av sina attacker, och/eller för nya panikattacker. Många undviker vissa platser eller situationer av rädsla för att få en panikattack.

Varför får jag panikångest?

Det finns flera kända faktorer som påverkar risken att drabbas av panikångest. Exempel på detta är om du utsatts för något trauma eller en stressande livshändelse, såsom dödsfall, svår sjukdom, skilsmässa eller att du förlorat jobbet. Panikångest kan också vara ärftligt, och är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Om du redan har andra psykiska sjukdomar är risken också högre att du drabbas även av panikångest. Även alkohol- och drogmissbruk ökar risken att drabbas.

Hur känns panikångest?

En panikångestattack är rädsla eller ångest som kommer plötsligt och du känner det tydligt kroppen. Du kan till exempel få hjärtklappning eller känna dig yr, illamående, darrig eller svag i musklerna. Vissa känner en klump i magen eller ett tryck över bröstet. Du kan också få svårt att andas och en känsla av overklighet eller att du håller på att dö.

Hur kan jag hjälpa någon med panikångest?

Det är bra om du lär dig så mycket du kan om ångest, så att du lättare kan hålla dig lugn och vara ett stöd för den som mår dåligt. Att du håller dig lugn känns tryggt för den som har ångest. Om det behövs kan du också uppmuntra den som lider av panikångest att söka hjälp.

Panikklidelse 

Panikklidelse innebærer tilbakevendende panikkanfall og det er vanlig at den som lider unngår steder eller situasjoner i frykt for nye anfall.

Hva er panikklidelse?

Et panikkanfall er når kroppens "fight or flight"-reaksjon utløses selv om det ikke er noen trussel. Panikklidelse er et syndrom hvor du har tilbakevendende panikkanfall og bekymrer deg mye for nye anfall. Det er også vanlig å unngå visse steder eller situasjoner i frykt for å få panikkanfall. Panikklidelse kalles også panikksyndrom.

Årsak til panikklidelse

Det kan være vanskelig å vite årsaken bak panikklidelse, men det er flere kjente faktorer som spiller inn:

Arvelighet, at andre i familien har hatt panikkangst.

Stress, på grunn av for eksempel alvorlig sykdom, død, skilsmisse eller arbeidsledighet.

Ubalanse i hjernens signalstoffer, for eksempel serotonin og noradrenalin.

Kjønn, panikklidelse er dobbelt så vanlig hos kvinner som hos menn.

Alder, panikkangst er mest vanlig i 20-årene.

Andre psykiske lidelser.

Alkohol og narkotikamisbruk.

Symptomer på panikklidelse:

Panikklidelse er preget av tilbakevendende, uventede panikkanfall, som ikke er begrenset av spesielle situasjoner eller faktorer, og minst ett av følgende symptomer:

Bekymre deg for nye panikkanfall, som kan føre til overdreven fokus på egen kropp og tegn på at et anfall kan være på vei. Det kalles forventningsangst og kan noen ganger være like stressende som selve angrepene.

Frykt for negative konsekvenser av panikkanfallene, for eksempel at du er redd for at panikksymptomene kan gi deg hjerteinfarkt.

Endret atferd, som å unngå situasjoner der et angstanfall kan oppstå. Agorafobi, det vil si frykt for situasjoner og steder det er vanskelig å flykte fra under et angrep, utvikler seg hos mer enn halvparten av alle mennesker med panikklidelse.

Et panikkanfall merkes tydelig i kroppen. Panikklidelse kan forårsake symptomer som deg:

- få hjertebank (raske eller harde hjerteslag)

- føle seg kvalm

- føler meg svimmel

- føles svak

- kjenner en klump i magen

- føler et press på brystet

- bli svette

- føle seg varm eller kald inne

- få prikking eller nummenhet i hender eller føtter

- blir tørr i munnen

- føler meg skjelven

- føler seg svak i musklene

- få en følelse av kvelning

- synes det er vanskelig å puste

- får en følelse av uvirkelighet

- føler at du kommer til å dø

- føler frykt for å miste kontrollen

- føler frykt for å bli gal

Panikklidelse er uvanlig før puberteten.

Noen spørsmål og svar om panikklidelse.

Hva er panikklidelse?

Panikklidelse er et syndrom med tilbakevendende panikkanfall, hvor kroppens «fight or flight»-reaksjon utløses selv om det ikke er noen trussel. Den som lider av panikkangst er også bekymret for konsekvensene av angrepene sine, og/eller for nye panikkanfall. Mange unngår visse steder eller situasjoner i frykt for å få panikkanfall.

Hvorfor får jeg panikkanfall?

Det er flere kjente faktorer som påvirker risikoen for å lide av panikklidelse. Eksempler på dette er dersom du har vært utsatt for noen traumer eller en stressende livshendelse, som dødsfall, alvorlig sykdom, skilsmisse eller å miste jobben. Panikklidelse kan også være arvelig, og er dobbelt så vanlig hos kvinner som hos menn. Hvis du allerede har andre psykiske lidelser, er risikoen også høyere for at du også lider av panikkangst. Alkohol- og rusmisbruk øker også risikoen for å bli rammet.

Hvordan føles panikklidelse?

Et panikkanfall er frykt eller angst som kommer plutselig og du kjenner det tydelig i kroppen. Du kan for eksempel ha hjertebank eller føle deg svimmel, kvalm, skjelven eller svak i musklene. Noen kjenner en klump i magen eller et trykk på brystet. Du kan også oppleve pustevansker og en følelse av uvirkelighet eller at du er døende.

Hvordan kan jeg hjelpe noen med panikklidelse?

Det er bra om du lærer så mye du kan om angst, slik at du lettere kan holde deg i ro og være en støtte for den som har det dårlig. Det at du holder deg rolig føles trygt for den som har angst. Ved behov kan du også oppmuntre den panikkrammede til å søke hjelp.