PostCovid

De flesta som får covid-19 återhämtar sig efter några veckor. En del personer drabbas av att få kvarstående eller sena symtom efter infektionen. Det kallas för att ha postcovid. Begrepp som använts tidigare är långtidscovid och långvariga symtom efter covid-19.

Orsaker till postcovid

Varför vissa drabbas av postcovid är ännu inte klarlagt. Mer kunskap tillkommer allt eftersom.

Det är vanligt att det kan ta tid att återhämta sig efter en kraftig infektion. Det är heller inte nytt att vissa kan få långvariga symtom efter en virusinfektion. Sedan tidigare finns diagnosen postviral trötthet, ett tillstånd som kan uppkomma efter till exempel lunginflammation eller hjärnhinneinflammation. Tillståndet kallas även för ME/CFS, där ME står för myalgisk encefalomyelit och CFS är en förkortning av chronic fatigue syndrome. Det finns vissa likheter mellan ME/CFS och postcovid, som extrem trötthet och utmattning, men också olikheter. Vid postcovid har många problem med andfåddhet och lukt- och smakbortfall, vilket inte är det typiska vid ME/CFS.

Långtidssjuk i covid-19 - symtom

Exempel på vanliga långtidssymtom efter en covid-19-infektion är:

• extrem trötthet, både fysisk och mental
• andfåddhet, svårigheter att andas
• feber eller feberkänsla
• förlust av lukt och smak, eller att lukter och smaker upplevs annorlunda
• bröstsmärta
• värk i muskler och leder
• huvudvärk
• hjärtklappning eller hög vilopuls
• besvär från mage och tarm
• domningar och andra neurologiska symtom
• sömnstörningar
• svårigheter med minne och koncentration

Symtombilden skiljer sig mycket från person till person och andra symtom som rapporterats är till exempel:

• hudutslag
• yrsel när du ställer dig
• svårigheter att svälja och försämrad aptit
• försämrad kontroll av annan sjukdom, till exempel diabetes eller astma
• ångest
• depression

Vad kan jag göra själv?

Det är individuellt vilken form av återhämtning som fungerar, och det kan ta olika lång tid att må bättre.

Här är exempel på saker du kan prova att göra för att lindra symtom, och gradvis må bättre:

• Växla mellan vila och aktivitet. Ta gärna korta promenader i lugnt tempo, men var försiktig med att anstränga dig för mycket. Växla mellan att vara i rörelse och att vila. Du kan också få hjälp av en fysioterapeut för att få övningar som passar dig.
• Andningsövningar. Vid problem med andningen kan det hjälpa att utföra andningsövningar. Du kan till exempel ta långsamma, djupa andetag och om möjligt hålla andan några sekunder efter inandning.
• Slemlösande andningsövningar. Om du har hosta med slem kan du göra övningar för att få bort slemmet från luftvägarna. Det kan du göra genom att ta 3-5 djupa andetag, därefter pysa ut luften genom lätt stängda läppar. Försök att öka mängden luft i lungorna. Ta sen ett vanligt andetag, och gör en kraftfull utandning med öppen mun och hals som när du gör imma på en spegel. Upprepa tre gånger. Avsluta med några vanliga andetag
• Smärtlindring. Om du har ont och känner dig stel kan det hjälpa om du rör på dig. Du kan också använda receptfria smärtstillande läkemedel om smärta hindrar dig från att röra dig ordentligt.
• Doftträning. Om du har förlorat luktsinnet kan du försöka träna upp det igen genom att lukta på olika saker som du har hemma, till exempel vanilj, nejlika, kaffe, senap, citron. Lukta på varje sak i 20 sekunder, och föreställ dig doften även om du inte känner den. Gör doftträningen två gånger dagligen. Det finns kommersiella doftkit att köpa, och du kan också göra doftkit själv med eteriska oljor. Ofta används eteriska oljorna citron, eukalyptus, nejlika och ros, men du kan även använda andra dofter eller kryddor.
• Se till att få i dig tillräckligt med näring. Trötthet, svaghet och förlust av lukt och smak kan minska lusten att äta. Försök att äta bra mat på regelbundna tider. Köp färdig mat, eller be någon om hjälp att handla och laga mat om du inte orkar själv. Näringsdrycker kan vara ett alternativ vissa måltider, men det bästa är om du kan få i dig riktig mat. Ta gärna hjälp av en dietist. Du kan komma i kontakt med dietist via primärvårdsrehabiliteringen.
• Försök upprätthålla vardagsrutiner. Genom att äta regelbundet, sova på regelbundna tider och få in den fysiska aktivitet du orkar, om än i korta stunder, kommer du må bättre.

Behandling vid postcovid

Vid postcovid behövs utredning, behandling och rehabilitering utifrån dina symtom. Syftet med insatserna är att du ska få lindring för symtom, och i möjligaste mån återvinna eller bibehålla din funktionsförmåga och aktivitetsförmåga. I dagsläget vet vi ännu inte hur länge postcovid vanligen pågår. Vissa som drabbats har blivit gradvis bättre, vissa har fortfarande betydande symtom. Symtombilden varierar mycket från person till person, och kan förändras över tid. Ny kunskap tillkommer allteftersom. Det pågår mycket forskning kring postcovid, som förhoppningsvis kommer leda till bättre behandling.

Förutom kontakt med läkare och sjuksköterska i primärvården kan det behövas olika behandlingsinsatser beroende på de behov du har, till exempel kontakt med:

• Arbetsterapeut
• Fysioterapeut
• Dietist
• Psykolog
• Specialistsjukvård