Rusavhengighet

Drogberoende är en sjukdom som gör att du har svårt att kontrollera användningen av vissa substanser. Det kan vara illegala droger eller beroendeframkallande läkemedel som du fått utskrivet av läkare. Substanser som kan ge beroende är till exempel kokain, opioider (morfin, heroin med flera), amfetamin, cannabis och lugnande medel. 

Kokainberoende

Kokain är en drog som framställs ur kokabuskens blad. Det ger en centralstimulerande effekt, som gör att du får ökad energi och vakenhet. Det används och missbrukas ofta för ökad prestation. Det vanligaste sättet att ta kokain är att sniffa pulvret, men det kan också lösas upp och injiceras. Crack är en speciell form av kokain som röks. Ett kokainrus varar i ungefär 30 minuter.

Här är några tecken du kan se hos någon som använt kokain:

• Stora pupiller.
• Tics i nacke och hals, till exempel att spänna käkarna och slicka på läpparna.
• Eksem runt näsborrarna, rinnande näsa (vid sniffning).
• Ökad energi och rastlöshet.
• Snabbare andning, ökad puls och ökat blodtryck.
• Ökad vakenhet och minskat sömnbehov.
• Försämrat omdöme.
• Förändrat beteende, aggressivitet.
• Snabbt tal.

Kokain tar bort känslan av hunger, och det kan leda till minskad vikt och bristsjukdomar. Längre tids användning kan ge rastlöshet, irritation, sömnproblem och ökad misstänksamhet.

Amfetaminberoende

Amfetamin framställs på kemisk väg och är liksom kokain ett centralstimulerande medel. Det tas ofta som tabletter eller kapslar men kan också sniffas eller injiceras. Effekten liknar den som vid intag av kokain men varar längre. Ett rus av amfetamin kan vara i många timmar.

Längre tids användning kan ge viktnedgång och bristsjukdomar på grund av minskad aptit och försämrat näringsintag. Det kan också ge ostadig gång och ryckiga kroppsrörelser samt påverkan på hjärnan som kan ge hallucinationer, ångest, psykoser och vanföreställningar.

Opiatberoende och opioidberoende

Opiater är en grupp substanser som ursprungligen kommer från växten opiumvallmo. Det finns opiater som används inom vården som smärtstillande läkemedel, till exempel morfin och kodein. Heroin användes från början som terapi för att bota morfinberoende, men säljs och används i dag mest illegalt. Opioider är ett samlingsnamn för alla läkemedel och droger som har morfinliknande verkan, både de som förekommer naturligt i opiumvallmo och de som framställts syntetiskt. Exempel på syntetiska morfinliknande ämnen är buprenorfin, metadon och tramadol.

Opioider har en viktig funktion inom vården eftersom de ger effektiv smärtlindring på ett sätt som inga andra substanser kan göra. Samtidigt är de väldigt beroendeframkallande och används därför försiktigt. Alla opioider påverkar också andningen och kan i stora doser ge andningsstillestånd.

Missbruk av opiater kan ge symtom som:

• • små och sammandragna pupiller, som knappnålar
  • att personen står och halvsvajar och säckar ihop i knäna under ruset
  • avtrubbat beteende
  • att inte känna smärta
  • injektionsskador och infekterade sår
  • dålig tandstatus
  • förstoppning
  • sjukdomar på grund av smittspridning via nålar, till exempel hiv och hepatit B och C
  • depression, ångest, personlighetspåverkan

Cannabisberoende

Det finns olika former av cannabis. I Sverige är det vanligast med hasch och marijuana. Hasch tas fram från hampaväxtens kåda och säljs i småbitar som kan vara allt från ljusbruna till svarta. Marijuana är torkade växtdelar som ser ut ungefär som hackade örtkryddor. Det vanligaste sättet att ta cannabis är att röka det i handrullade cigaretter eller i särskilda pipor.

Tecken på att någon använt cannabis är

• att personen är aktiv, utåtriktad, fnissig och pratsam (de första 15 till 45 minuterna)
• att personen blir inåtvänd, tyst, fundersam och sömnig. I den här fasen är alla intryck starkare.
• att personen blir hungrigare och får ett sug efter sötsaker (ibland på ovanliga tider)
• att ögonen blir röda, blodsprängda och känsliga för ljus.
• att kläderna luktar cannabis och att fingertopparna blir gula
• svårigheter att koncentrera sig och minnas saker
• att personen är seg och reagerar långsammare på saker

Beroende av lugnande medel och sömnmedel

Flera läkemedel som används för sin lugnande verkan, till exempel mot stark ångest, vid panikattacker och för att kunna sova, kan ge upphov till beroende. Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som har lugnande verkan, till exempel läkemedel som innehåller substanserna diazepam, alprazolam eller lorazepam.

Symtom på drogberoende

Symtom på drogberoende är till exempel att

• du behöver använda en viss substans varje dag, ofta flera gånger om dagen
• du har ett starkt sug efter drogen, så starkt att det är det enda du kan tänka på
• du med tiden behöver mer och mer av drogen för att få samma effekt
• du säkerställer att du alltid har tillgång till drogen
• du köper droger även om du egentligen inte har råd
• du har svårt att sköta ditt jobb på grund av ditt beroende
• du fortsätter att använda trots att du vet att det skadar din hälsa och att du riskerar att bli av med både jobb och relationer
• du gör saker för att få tag på droger som du annars inte hade gjort, till exempel inbrott och stölder
• du har försökt sluta men inte lyckats
• du får abstinensproblem när du försöker sluta

Varningssignaler för anhöriga

Ibland är det svårt att skilja på vanligt tonårsbeteende och tecken på ett drogberoende. Här är några varningssignaler som du som anhörig kan vara uppmärksam på:

• Problem i skolan eller på arbetet. Att skolka mycket, få sämre betyg eller hoppa av skolan alternativt att ha många sjukdagar på jobbet eller få sparken.
• Fysiska förändringar. Brist på energi och motivation, att gå upp eller ner i vikt och att ha rödsprängda ögon.
• Dålig hygien. Att sluta bry sig om sitt utseende och sin hygien.
• Förändrat beteende. Drastiska förändringar i beteendet, att vara hemlighetsfull, ovanligt mycket kontakt med nya och okända kompisar, inte berätta var han/hon ska gå, komma hem sent och att hålla mycket för sig själv.
• Problem med pengar. Att plötsligt behöva mer pengar utan förklaring, att du upptäcker att pengar eller föremål saknas hemma, vilket kan innebära att de har sålts för att få droger.

Rusavhengighet

Narkotikaavhengighet er en sykdom som gjør det vanskelig for deg å kontrollere bruken av visse stoffer. Det kan være ulovlige stoffer eller vanedannende stoffer som du har fått utskrevet av lege. Stoffer som kan forårsake avhengighet er for eksempel kokain, opioider (morfin, heroin osv.), amfetamin, cannabis og beroligende midler.

Kokainavhengighet

Kokain er et stoff som produseres av bladene fra kokabusken. Det gir en sentralstimulerende effekt, som gjør at du får økt energi og årvåkenhet. Det blir ofte brukt og misbrukt for økt ytelse. Den vanligste måten å ta kokain på er å snuse pulveret, men det kan også løses opp og injiseres. Crack er en spesiell form for kokain som røykes. Et kokainnivå varer i omtrent 30 minutter.

Her er noen tegn du kan se hos noen som har brukt kokain:

1. Store pupiller.

2. Tics i nakke og svelg, som å knytte kjevene sammen og slikke leppene.

3. Eksem rundt neseborene, rennende nese (ved snusing).

4. Økt energi og rastløshet.

5. Raskere pust, økt hjertefrekvens og økt blodtrykk.

6. Økt årvåkenhet og redusert søvnbehov.

7. Svekket dømmekraft.

8. Endret oppførsel, aggressivitet.

9. Rask tale.

10. Kokain fjerner sultfølelsen, og dette kan føre til vekttap og mangelsykdommer. Langvarig bruk kan gi uro, irritasjon, søvnproblemer og økt mistenksomhet.

Amfetaminavhengighet

Amfetamin produseres kjemisk og er i likhet med kokain et sentralstimulerende middel. Det tas ofte som tabletter eller kapsler, men kan også snuses eller injiseres. Effekten ligner på kokain, men varer lenger. En rus fra amfetamin kan vare i mange timer.

Langvarig bruk kan gi vekttap og mangelsykdommer på grunn av redusert appetitt og nedsatt næringsinntak. Det kan også føre til ustø gange og rykkende kroppsbevegelser samt en påvirkning på hjernen som kan forårsake hallusinasjoner, angst, psykoser og vrangforestillinger.

Opiatavhengighet og opioidavhengighet

Opiater er en gruppe stoffer som opprinnelig kommer fra opiumsvalmueplanten. Det finnes opiater som brukes i helsevesenet som smertestillende, for eksempel morfin og kodein. Heroin ble opprinnelig brukt som terapi for å kurere morfinavhengighet, men i dag selges og brukes det for det meste ulovlig. Opioider er et samlenavn for alle rusmidler og medikamenter som har en morfinlignende effekt, både de som forekommer naturlig i opiumsvalmuen og de som produseres syntetisk. Eksempler på syntetiske morfinlignende stoffer er buprenorfin, metadon og tramadol.

Opioider har en viktig funksjon i helsevesenet fordi de gir effektiv smertelindring på en måte som ingen andre stoffer kan. Samtidig er de veldig vanedannende og brukes derfor varsomt. Alle opioider påvirker også pusten og kan i store doser gi pustestans.

Misbruk av opiater kan forårsake symptomer som:

-små og innsnevrede pupiller, som pinner

-at personen står og halvt svaier og faller sammen i knærne under rusen

-sløv oppførsel

-å ikke føle smerte

-injeksjonssår og infiserte sår

-dårlig tannstatus

-forstoppelse

-sykdommer som skyldes smittespredning via nåler, for eksempel HIV og hepatitt B og C

-depresjon, angst, personlighetsforstyrrelser

Cannabisavhengighet

Det finnes ulike former for cannabis. I Sverige er det mest vanlig med hasj og marihuana. Hash produseres av harpiksen til hampplanten og selges i små biter som kan være alt fra lysebrun til svart. Marihuana er tørkede plantedeler som ligner mye på hakkede urter. Den vanligste måten å ta cannabis på er å røyke den i håndrullede sigaretter eller i spesielle piper.

Tegn på at noen har brukt cannabis er:

-at personen er aktiv, utadvendt, fnisende og pratsom (første 15 til 45 minutter)

-at personen blir innadvendt, stille, ettertenksom og søvnig. I denne fasen er alle inntrykk sterkere.

-at personen blir mer sulten og får søtsug (noen ganger til uvanlige tider)

-at øynene blir røde, blodsprengte og følsomme for lys.

-at klærne lukter hasj og at fingertuppene blir gule

-problemer med å konsentrere seg og huske ting

-at personen er sta og reagerer saktere på ting.

Avhengighet av beroligende midler og sovemedisiner.

Flere medikamenter som brukes for sin dempende effekt, for eksempel ved sterk angst, ved panikkanfall og for å kunne sove, kan gi avhengighet. Benzodiazepiner er en gruppe medikamenter som virker beroligende, for eksempel legemidler som inneholder stoffene diazepam, alprazolam eller lorazepam.

Symptomer på narkotikaavhengighet:

-du må bruke et bestemt stoff hver dag, ofte flere ganger om dagen

-du har et sterkt sug etter stoffet, så sterkt at det er det eneste du kan tenke på

-over tid trenger du mer og mer av stoffet for å få samme effekt

-du sikrer at du alltid har tilgang til stoffet

-du kjøper narkotika selv om du egentlig ikke har råd til det

-du har problemer med å klare jobben din på grunn av din avhengighet

-du fortsetter å bruke til tross for at du vet at det skader helsen din og at du risikerer å miste både jobben og relasjonene dine

-du gjør ting for å få stoff du ellers ikke ville gjort, som for eksempel innbrudd og tyveri

-du har prøvd å slutte, men mislyktes

-du får abstinensproblemer når du prøver å slutte

Varselsignaler til pårørende

Noen ganger er det vanskelig å skille mellom normal tenåringsadferd og tegn på rusavhengighet. Her er noen faresignaler som du som pårørende kan være oppmerksom på:

Problemer på skolen eller på jobben. Hopper over mye, får dårligere karakterer eller dropper ut av skolen, eller har mange sykedager på jobb eller får sparken.

Fysiske endringer. Mangel på energi og motivasjon, gå opp eller ned i vekt og ha røde øyne.

Dårlig hygiene. Slutt å bry deg om ditt utseende og hygiene.

Endret oppførsel. Drastiske endringer i atferd, være hemmelighetsfull, uvanlig kontakt med nye og ukjente venner, ikke fortelle hvor han/hun skal, komme sent hjem og holde mye for seg selv.

Problemer med penger. Plutselig trenger mer penger uten forklaring, oppdager at penger eller gjenstander mangler hjemmefra, noe som kan bety at de har blitt solgt for å få narkotika.