Typ 2-diabetes

Diabetes mellitus är en grupp sjukdomar som kännetecknas av förhöjt blodsocker. När vi konsumerar livsmedel som höjer blodsockret är det bukspottkörtelns uppgift att reglera blodsockernivån genom att utsöndra insulin. Insulin fungerar som en signal till kroppens celler och meddelar dem att ta emot sockret så att blodsockernivån minskar.

Vad är diabetes typ 1 och 2?

Diabetes delas huvudsakligen in i två grupper, typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes innebär att bukspottkörteln saknar förmågan att producera insulin medan typ 2-diabetes är ett resultat av det som kallas insulinresistens. Insulinresistens utvecklas stegvis och innebär förenklat att kroppens celler inte längre svarar på lika bra insulin. Detta bidrar till att blodsockernivån förblir hög vilket är skadligt. När bukspottkörteln inte längre kan utsöndra tillräckligt med insulin för att kompensera för resistensen som cellerna byggt upp övergår det som kallas nedsatt glukostolerans/insulinresistens/prediabetes till typ 2-diabetes.

Ungefär 90 % av alla diabetesfall är typ 2 och då diabetes typ 1 inte på samma sätt är kopplat till kost- och livsstil kommer fokus i denna text att ligga på typ 2, där livsstilsfaktorer kan göra stor skillnad. Diabetes är en sjukdom som blir allt vanligare. Idag beräknas omkring 500 000 individer i Sverige ha diabetes, dock är denna siffra troligen högre i verkligheten, då sjukdomen ibland kan vara svår att upptäcka.

Symtom vid typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes utvecklas över tid och många kan därför ha prediabetes utan att veta om det. Vid övergången till typ 2-diabetes kan man dock märka av symtom som

att man ofta är törstig
att man ofta behöver gå på toaletten
akad trötthet, fysiskt och/eller psykiskt
att man plötsligt får sämre syn
domningar i händer eller fötter
muntorrhet
huvudvärk.

På längre sikt orsakar sjukdomen skada på olika vävnader, till exempel små kärl i ögon, nerver och njurar, samt på stora blodkärl i hjärt-kärlsystemet, hjärnan och i andra delar av kroppen. Om det får fortgå tillräckligt länge kan skadan i de små blodkärlen leda till synskador, förlust av känsel samt njursvikt. När de stora kärlen skadas leder detta till komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, stroke och i senare stadier "kallbrand", vilket innebär att vävnad i till exempel foten dör och därför måste amputeras. Diabetes är sammanfattningsvis en viktig riskfaktor för en lång rad sjukdomar och tillstånd.

Vad orsakar typ 2-diabetes?

Diabetes typ 2 går hand i hand med nedsatt metabol hälsa, vilket innefattar kroppens förmåga att omvandla främst kolhydrater och fett till energi. Metabol hälsa är starkt kopplad till hälsan överlag, där faktorer som överskott av kalorier, visceral fettmassa, fysisk inaktivitet, stress och rökning är speciellt viktiga.

Den centrala aspekten av nedsatt metabol hälsa, vilken utvecklas långt innan diabetes officiellt diagnostiseras, är insulinresistens. Parallellt med detta kan ett energiöverskott leda till att fettnivåerna i blodet blir höga då cellerna har sämre förmåga att reglera dem. Detta leder till att fett ansamlas i vävnader där det inte bör vara, vilket skapar en kaskad av problem. När fett ansamlas i lever, muskler och hjärta försämras dessa vävnaders känslighet för insulin ytterligare, vilket gör att blodsockret förblir högt samt att bukspottskörteln behöver pumpa ut mer och mer insulin för att kompensera. Fett kan även ansamlas i bukspottkörteln, vilket troligen försämrar dess funktion och dess förmåga att utsöndra insulin. Till slut orkar bukspottkörteln helt enkelt inte med mer och klarar inte av att kompensera för kroppens ökade insulinbehov. När detta sker förblir blodsockret högt och det är oftast då typ 2-diabetes officiellt diagnosticeras.

Vad orsakar då den insulinresistens som till sist leder till diabetes? Det finns många teorier och ämnet debatteras fortfarande friskt inom forskarvärlden. Många menar att utvecklingen av diabetes enbart beror på mängden kalorier du äter och att ett överskott under för lång tid medför en ansamling av visceralt fett och insulinresistens. Andra tror att kolhydrater bidrar i högre grad då kolhydrater (framförallt snabba) medför en högre insulinfrisättning och därför mer insulinresistens. Troligen är verkligheten mer nyanserad och en annan möjlighet är att ett högt kolhydratintag leder till ett högre totalt kaloriintag och därmed bidrar i högre grad till diabetes. Två saker kan dock konstateras oavsett vad som orsakar insulinresistens. För det första är det nu tydligt att olika former av lågkolhydratkost för många är ett effektivt sätt att förbättra sin diabetes. Detta är något som till viss del även börjar accepteras av den konventionella vården. För det andra kan vi konstatera att dagens kostråd inte har fungerat då sjukdomen fortsätter att öka kraftigt och i många länder riskerar att försätta sjukvården i konkurs.

Det har också visats att en rad andra livsstilsfaktorer utanför kosten har en stor effekt på den metabola hälsan. En av de viktigaste är dygnsrytmen, där till exempel skiftarbete är starkt kopplat till metabola störningar som typ 2-diabetes. Det har visats att endast några få dagars starka störningar av den normala rytmen har en kraftigt negativ inverkan på insulinkänsligheten. Detta har visats även om deltagarna inte sov mindre, men var ur synk med sin naturliga dygnsrytm. En annan viktig faktor är troligen tarmfloran, där vissa typer av förändringar också har visats vara kopplade till övervikt och typ 2-diabetes. Huruvida dessa förändringar i tarmfloran enbart är associerade med diabetes eller en orsakande faktor är dock inte känt.